Rymdstationen kretsar runt jorden
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Den svenska astronauten Marcus Wandt befinner sig nu på den internationella rymdstationen ISS. Under två veckor i rymden ska han och övrig besättning delta i ett 30-tal olika vetenskapliga experiment.

Ett av projekten handlar om stamceller och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskargrupp har arbetat sedan i somras med att förbereda experimentet.

– Vi måste producera en enorm mängd celler i labbet. Det blir ungefär 50 miljoner celler som kommer att åka med på rymdfärden och samma mängd celler i kontrollgrupper, berättade Elena Kozlova inför resan till ISS.

Vill se hur stamceller påverkas av mikrogravitation

Forskarna har tidigare skickat upp stamceller i rymden med sondraketer där de har utsatts för några minuters mikrogravitation, det vill säga tyngdlöshet.

Det visade sig att stamcellerna fick större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än under normala förhållanden på jorden. Nu ska de vara i rymden i hela två veckor.

– Vår förhoppning är att experimentet ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med forskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.

Stamceller mer robusta än andra celler

Hon började intressera sig för stamceller genom sin forskning om transplantationer av nervceller efter ryggmärgsskador. Hon upptäckte att stamcellerna de odlade fram hade starka positiva effekter på andra celler i vävnaden. Till exempel förbättrades blodkärlstillväxten och cellernas överlevnad.

– Vi är intresserade av vad som gör dessa celler så robusta och toleranta för fysiska krafter, jämfört med andra celler. En annan intressant fråga är hur vi från stamceller kan producera olika typer av celler. Vi vet egentligen väldigt lite om hur fysiska faktorer kan påverka stamceller att bli en viss typ av celler.

Utmaning att hålla cellerna vid liv

Den stora utmaningen blir att hålla stamcellerna vid liv.

– Vi har testat dem i tre veckor innan och i våra anaeroba förhållanden på labb-bänken överlevde de i tre veckor. Men det var inte i den verkliga miljön, så den största utmaningen för oss är förstås att få tillbaka dem levande.

Förhoppningsvis överlever stamcellerna och då följer en lång rad experiment för forskargruppen.

– Vi planerar ganska många experiment. Och vi kommer att starta omedelbart eftersom vi vill förstå om mikrogravitationen har omedelbar effekt, eller om den kan upptäckas först senare, säger Elena Kozlova.

Mer om svensk forskning i rymden

Under vistelsen på ISS kommer astronauterna att ägna drygt 80 timmar åt olika forskningsprojekt. Under två veckor ska de genomföra ett 30-tal experiment i tyngdlöshet.

Två svenska projekt av valts ut av Rymdstyrelsen. Förutom experimentet om stamceller för Uppsala universitet ska astronauterna genomföra experiment om ergonomi för Kungliga tekniska högskolan. Målet med KTH-forskningen är att öka kunskapen om hur människors fysiska och mentala hälsa påverkas av att vistas i speciella miljöer, som en trång rymdstation. 

Texten är ursprungligen publicerad på Uppsala universitets webbplats.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera