Bebisar kan vara benägna att titta mest på saker eller på ansikten. Bebis ligger på säng och tittar upp mot en vuxen, som står i förgrunden och spelar gitarr.
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Om spädbarn mest fäster blicken på ansikten eller om de mest tittar på icke-sociala saker, som bilar eller mobiltelefoner, styrs till stor del av generna. Det framgår av en studie där forskare undersökte “tittvanor” hos fem månader gamla bebisar.

Studien som det handlar om är en del av ett forskningsprojekt där enäggs- och tvåäggstvillingar har studerats.

Ansikten eller prylar – bebisen väljer

Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala universitet har följt barnen ifråga från fem månaders ålder till tre års ålder.

Forskarna har analyserat preferenserna hos barnen, vid fem månaders ålder, att mest titta på ansikten eller mest titta på icke-sociala objekt, som bilar eller mobiltelefoner. Barnens blick mättes med hjälp av ögonrörelsekamera.

Preferenserna, alltså vad barnen var mest benägna att titta på, kan i stor utsträckning förklaras av genetiska skillnader, enligt forskarna.

Enäggstvillingar tittade ofta på samma saker

De fann nämligen att de genetiskt identiska tvillingarnas tittpreferenser var mer likartade jämfört med preferenserna hos tvåäggstvillingarna. Om en enäggstvilling tittade mest på icke-sociala objekt var chansen stor att den andra tvillingen hade samma preferens.

I motsats till enäggstvillingar delar tvåäggstvillingar i genomsnitt bara 50 procent av sina gener. Deras tittpreferenser tenderade att vara mindre lika inom varje tvillingpar.

Mer tittande på ansikten, större ordförråd

Forskarna såg också att mer tittande på ansikten kontra icke-sociala objekt vid fem månaders ålder var förknippat med att ha ett större ordförråd under det andra levnadsåret. Det stöder en teori om en möjlig koppling mellan tidiga tittpreferenser och senare utveckling.

Koppling till autism?

Forskarna undersökte vidare om visuella preferenser kunde förutsäga om spädbarnen, senare i barndomen, uppvisade beteenden som är karakteristiska för autism, som definieras av svårigheter med social kommunikation.

– Våra resultat visar att ansiktspreferens hos spädbarn inte har en stark koppling till svårigheter med social kommunikation lite senare i barndomen, säger Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Ingen könsskillnad

Forskarna fann heller ingen skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller preferens för ansikten kontra icke-sociala objekt.

– Våra data visade dessutom att de gener som påverkar ansiktspreferens inte är desamma som de som är inblandade i ögonkontakt – det vill säga om spädbarn tittade främst på ögonen eller munnen när de tittade på ett ansikte. Det är fascinerande att två grundläggande sociala beteenden som att titta på ansikten och titta på ögonen har olika genetisk och förmodligen evolutionär grund, säger Terje Falck-Ytter.

Inte dåligt att titta på prylar

Omgivningens reaktioner kan spela in vad gäller kopplingen mellan ansiktstittande i spädbarnsåldern och senare mönster i ett barns utveckling, enligt forskarna.

– Om ett spädbarn tittar på ansikten eller inte är en stark signal till andra människor och kan påverka föräldrarnas beteende gentemot sitt barn, säger Ana Maria Portugal, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Hon tillägger:

– Man bör dock komma ihåg att det inte nödvändigtvis är negativt att titta mycket på icke-sociala saker. Även det är viktigt för den kognitiva utvecklingen.

Läs också: Tuff barndom bakom många sjukdomar

Vetenskaplig artikel:

Infants’ looking preferences for social versus non-social objects reflect genetic variation, Nature Human Behaviour.

Kontakt:

Ana Maria Portugal, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet
ana-maria.portugal@psyk.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera