KBT på nätet är lika effektiv som traditionell KBT för behandling av barn och unga med tvångssyndrom. Behandlingen via nätet minskar väntetiderna vilket gör att de som behöver traditionell KBT kan prioriteras.
Forskare har utvecklat ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i hudområden där motståndskraftiga och potentiellt dödliga bakterier skapat infektioner. Studien visar att plåstret effektivt minskar mängden bakterier i huden.
Serotoninbrist i hjärnan är en vanlig förklaring till depression. En hjärnavbildningsstudie visar att det kan ha en annan roll.
– En möjlighet är att serotoninsystemet inte orsakar depression utan är en del av hjärnans försvarsmekanism mot depression, säger Jonas Svensson, forskare vid Karolinska institutet.
Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
Mammor som testat positivt för corona riskerar att föda för tidigt – men sannolikheten att bebisen ska smittas är mycket liten. Det visar en studie av 90000 födslar under det första pandemiåret.
Hos närmare en av tio som får hjärtinfarkt hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. Tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan ge fler en diagnos, enligt en studie från Karolinska institutet.
En studie visar samband mellan blodgrupper och totalt 49 sjukdomar. Bland annat fann forskarna att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten.
Trots att det är vanligt med hemorrojder finns det relativt lite kunskap om varför bara vissa drabbas. Ny forskning har kartlagt hittills okända orsaker bakom besvären.
Fettlever innebär att mer än 5 procent av en människas lever består av fett. Fettlever som beror på övervikt ökar i världen och kopplas nu till förhöjd risk för flera typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer.
Det goda kolesterolet transporteras i så kallade HDL-lipoproteiner, och mängden används för att förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men dess antiinflammatoriska egenskaper tycks vara en ännu bättre markör för detta, enligt forskning från bland annat Karolinska Institutet.
D-vitamintillskott kan skydda mot luftvägsinfektioner, men det gäller framför allt riskgrupper:
– Friska personer blir inte ännu friskare av D-vitamin, säger forskaren Peter Bergman.
Män med kranskärlssjukdom, som får Viagra på grund av impotens, verkar leva längre. De har även lägre risk för en ny hjärtinfarkt.
Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna och få återfall i bröstcancer – men har flera biverkningar. Nu visar forskning att man kan ge en betydligt lägre dos av östrogenhämmaren och ändå få god effekt.
Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska vår klimatpåverkan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher. Den nya lunchen resulterade i 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökade kostnader eller minskad konsumtion.
Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfibrer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsamma muskelfibrer, som är mer uthålliga och energieffektiva och ger bättre tolerans mot kyla än snabba muskelfibrer.
Förra året visade forskare att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär på genvarianten som minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent.
Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020.
Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss.
– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram, uppger forskarna vid Karolinska institutet.
Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svår sjukdomen blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet, myeloida suppressorceller. Upptäckten kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.
Genom att mäta biomarkörer i urinprov har forskare identifierat och verifierat vilken typ av astma en patient har. På sikt kan det leda till en mer individuell diagnos där behandlingen blir skräddarsydd och bättre anpassad till svårighetsgraden av astma.
