Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.
Genom att använda experimentella tekniker som optogenetik och kalciummätningar med hög hastighet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa hur de så kallade deltacellerna i en del av bukspottkörteln – de Langerhanska öarna – indirekt påverkar blodsockerregleringen vid till exempel diabetes.
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett nytt sensoriskt organ som har förmåga att detektera smärtsam mekanisk åverkan som till exempel stick och slag. Det består av gliaceller som har många och långa utskott och som tillsammans bygger upp ett vävliknande organ under huden. Upptäckten kan få betydelse för förståelsen kring kronisk smärta.
En tjugoårig långtidsstudie visar att hormonbehandling med tamoxifen kraftigt minskar risken att få cancer igen, för kvinnor som diagnosticerats med hormonkänslig bröstcancer.
Personer med ADHD löper större risk att dö i förtid. Att samtidigt ha flera olika psykiatriska störningar verkar ha stor betydelse för risken, enligt en stor studie gjord av Karolinska Institutet och Örebro universitet.
Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet.
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka gener som uttrycks i överaktiva immunceller hos möss med astmaliknande inflammation i luftvägarna. Resultaten, som publiceras i tidskriften Immunity, tyder på att produktion och nedbrytning av fetter spelar en viktig roll.
Nervsjukdomen ALS innebär förlust av nervceller som kontrollerar kroppens viljestyrda muskler. Men vissa, till exempel de som styr våra ögonrörelser, överlever hela sjukdomsförloppet. Forskare försöker nu identifiera generna bakom de så kallade okulomotoriska nervcellernas motståndskraft.
Typ 1-diabetes upptäcks ofta för sent, när betacellerna redan är förstörda. Genom att transplantera in Langerhanska öar – grupper av insulinproducerande celler – i ögat på möss kunde forskare se tidiga tecken på sjukdomen, och sätta in behandling som räddar betacellerna.
Forskare vid Karolinska Institutet har hittat markörer som i ett blodprov kan förutsäga vilka patienter som har nytta av läkemedel mot spridd prostatacancer. Forskarna hoppas att fyndet kan leda till ett test som bidrar till en mer individanpassad behandling av sjukdomen.
En kartläggning av vilka kroppsegna proteiner som angrips av immunsystemet hos patienter med sjukdomen IPEX, ger nya insikter i hur immunsystemet skyddar mot autoimmun sjukdom. Studien, ledd från Karolinska Institutet, har visat att regulatoriska T-celler kontrollerar immuntolerans i tarmen.
Ovanliga typer av livmoderhalscancer kan förebyggas effektivt genom screening. Det är slutsatsen i en studie omfattande alla identifierade fall av ovanlig livmoderhalscancer under en tioårsperiod i Sverige.
Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre. Sverige har en neonatal intensivvård i världsklass, enligt en studie som inkluderar samtliga svenska sjukhus.
Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av så kallade maternella antikroppar hos nyfödda barn. Upptäckten bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, menar forskarna vid Karolinska institutet.
Bentillväxt hos möss sker enligt samma princip som för vävnader där nya celler ständigt produceras, som blod och hud, visar forskning vid Karolinska institutet. Upptäckten går emot tidigare uppfattning om att bentillväxt är beroende av ett begränsat antal celler som gradvis konsumeras. Om samma sak gäller människor kan det få betydelse för behandling av barn med tillväxtproblem av olika slag.
Forskare vid Karolinska Institutet har hittat en ny och sällsynt skelettsjukdom. Små RNA-molekyler spelar en roll som aldrig tidigare har observerats i en ärftlig sjukdom hos människor. Upptäckten kan också bidra till förklaring av andra sällsynta diagnoser.
Schizofrenipatienter har av oklar anledning färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Med hjälp av mänskliga cellmodeller har forskare visat att det sker en överdriven nedbrytning av kopplingar i hjärnan hos dessa patienter. Men nedbrytningen kan hämmas med antibiotikumet minocyklin. Behandling i tonåren kan minska risken att utveckla schizofreni.
Internet-kb har visat sig vara effektivt vid tillstånd, som depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. Men inte för alla. Att personanpassa kbt-behandlingen inom en månad för patienter med sömnsvårigheter, gjorde att fler blev hjälpta, visar forskare vid Karolinska institutet som testat en ny vårdmodell.
Det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Därför är det viktigt att behandla MS aggressivt, tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador hjärnan, men inte ersättas av nya. Det är slutsatserna av en ny studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), reduceras och förändras under sjukdomens gång.
– Att förstå vilka typer av oligodendrocyter som är mest effektiva när det gäller att reparera myelin blir avgörande för att ta fram nya välbehövliga behandlingar mot MS, säger professor Anna Williams, vid Edinburghs universitet.