Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfibrer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsamma muskelfibrer, som är mer uthålliga och energieffektiva och ger bättre tolerans mot kyla än snabba muskelfibrer.
Förra året visade forskare att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär på genvarianten som minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent.
Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020.
Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss.
– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram, uppger forskarna vid Karolinska institutet.
Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svår sjukdomen blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet, myeloida suppressorceller. Upptäckten kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.
Genom att mäta biomarkörer i urinprov har forskare identifierat och verifierat vilken typ av astma en patient har. På sikt kan det leda till en mer individuell diagnos där behandlingen blir skräddarsydd och bättre anpassad till svårighetsgraden av astma.
Små syntetiskt framställda antikroppar har i labbförsök blockerat coronavirus från att ta sig in i mänskliga celler. För att få fram nano-antikropparna vaccinerade forskarna alpackor och lamor med coronavirusets spikprotein. En viss kombination av antikroppar har visat sig effektiv även när viruset muterat.
Med hjälp av algoritmer har forskare vid Karolinska Institutet identifierat markörer som kan särskilja mellan irritationseksem och kontaktallergi, två hudreaktioner som ser snarlika ut men kräver olika medicinisk handläggning.
Genom att kartlägga vilka nervceller som ingår i mag- tarmkanalens nervsystem hos möss, har forskare fått mer kunskap om hur nervcellerna bildas och vilken funktion de har. I framtiden hoppas man kunna bena ut nervcellernas roll vid olika tarmsjukdomar samt identifiera måltavlor för ny medicin.
Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att drabbas av en rad sjukdomar senare i livet . Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet.
De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.
Blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset. Men de som använder blodförtunnande så kallade NOAK-tabletter, bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer, tycks inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet.
RAS-blockerare är vanliga vid behandling av högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom. Och har befarats öka riskerna vid covid-19. En studie med närmare 1,4 miljoner svenskar visar nu att användning av läkemedlen inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19.
Syrebrist vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för återupplivning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.
Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Men befintlig immunterapi fungerar inte för alla typer av cancer. Karolinska Institutet har utvecklat en ny typ av immunterapi som kan ge effektivare cancerbehandling genom ett lagarbete mellan celler.
Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Något som också kan få betydelse för forskningen om covid-19.
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens.
För vissa individer tar oron för covid-19 över vardagen, och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska institutet har utvecklat ett digitalt kbt-program som tydligt minskar deltagarnas ohälsosamma oro. Självhjälpsprogrammet används under tre veckor utan någon kontakt med terapeut, och är nu tillgängligt för alla invånare i Region Stockholm via 1177 Vårdguiden.
Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet.
Forskare vid Karolinska Institutet har testat en kombinationsterapi mot covid-19 med lovade resultat i cellförsök.
