Även en mild form av covid-19 kan dröja sig kvar i kroppen och påverka immunförsvaret. En ny studie visar att makrofager, som är viktiga för att bekämpa infektioner, har tecken på förhöjd inflammation tre till fem månader efter tillfrisknandet.
Forskare vid Karolinska institutet har lyckats stabilisera det cancerhämmande proteinet p35 med små bitar protein från spindeltråd. Och ökat dess förmåga att döda cancerceller.
Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till fler fall av allvarliga saltrubbningar i blodet. En temperaturökning på 2 grader kan öka belastningen på sjukvården med nästan 14 procent, visar en studie från Karolinska Institutet.
Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv, visar en ny studie.
Kvinnor som har behandlats för allvarliga cellförändringar i livmoderhalsen har ökad risk för komplikationer vid graviditet. Men riskerna har minskat över tid, troligen på grund av att cellförändringar behandlas på ett annat sätt.
Genom att mäta så kallade epigenetiska förändringar i cellprover från livmoderhalsen har forskar hittat två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Upptäckten gör det möjligt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem som provtagits.
Det går att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus, visar forskning vid Karolinska institutet. Diagnosmetoden kan ge erkännande till patienter som drabbats.
Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp med vaccination eller efter infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler fortsätter att svara även mot den nya coronavarianten, visar forskning från Karolinska institutet.
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa hjärt-kärlsjukdom och utveckla skräddarsydda behandlingsstrategier
Lungorna börjar bygga sitt immunförsvar direkt efter födseln. Forskare vid Karolinska institutet har följt hur immuncellerna, makrofagerna, börjar utvecklas när lungorna blåses upp av inandningsluften.
Forskare har lyckats hitta en specifik genvariant som ger skydd mot svår sjukdom vid covid-19. Forskarna kunde peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst. Fynden visar hur viktigt det är att inkludera människor med olika ursprung i kliniska studier.
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Studien bidrar till kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
Ett protein som är unikt för människor, och som alltså ser annorlunda ut hos neandertalare, har visat sig skydda mot oxidativ stress. Det finns en koppling mellan oxidativ stress och ökad risk för bland annat kärlsjukdom.
Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.
En receptor som aktiveras av omega-3 har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning. Fynden kan bana väg för nya sätt att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion eller medicin. Därför tror forskarna på nya möjligheter med att mäta vilopuls hos äldre.
Forskare har identifierat en grupp molekyler – THCz – som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper är lätta att förändra kemiskt hoppas forskarna kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar.
Är det möjligt att förbättra sin språkförmåga genom att använda verktyg och kan förmågan att hantera verktyg finslipas genom språkövningar? Enligt forskning från Karolinska Institutet stämmer det.
Genom att mäta snabba förändringar i hjärnans aktivitet, sådant som tidigare setts som ”brus”, kan man förutspå om en psykiatrisk behandling kommer att lyckas eller inte. Hjärnans variabilitet är den starkaste och mest pålitliga indikatorn för behandlingsresultatet.
Drygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter forskare att studera långtidssymtom hos unga, och hur vaccination påverkar immuniteten.
