Mänskliga fettceller kan öka i storlek mer än 200 gånger under sin livslängd. Forskare vid Karolinska institutet har hittat ytterligare en förklaring till varför fettceller orsakar typ 2-diabetes och annan metabol sjuklighet.
Sockerarten mannos finns i ökad grad i blodet hos covid-19-patienter som blir allvarligt sjuka. Den förhöjda halten kan också påverka risken för typ 2-diabetes efter en covid-19-infektion, tror forskarna bakom upptäckten.
Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre behandlingar.
Med hjälp av artificiell intelligens kan cancertumörer graderas utifrån låg eller hög risk för återfall. Det gör det lättare att anpassa behandlingen till patienten.
Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar (granulocyter) i det medfödda immunförsvaret verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av dessa celler med välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen.
KBT via internet med fokus på trauma kan minska traumasymptom i ett tidigt skede. En kort internet-baserad behandling för personer som nyligen varit med om trauma som våldtäkt, misshandel eller bilolyckor skyddar mot svåra problem som PTSD.
Den som utsätts för luftföreningar under lång tid kan ha ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlssjukdomar. Det gäller även när halterna av föroreningar ligger under gränsvärdena.
Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning visar hur b-cellerna (som tillverkar antikroppar mot virus och andra inkräktare) bär sig åt för att åstadkomma denna balans. Kunskap som kan komma till nytta också vid finjustering av vacciner.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
Att screena befolkningen för att upptäcka förmaksflimmer kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Dessutom är screeningen kostnadseffektiv, menar forskarna.
I ett pilotprojekt har drönare använts för att leverera hjärtstartare när det har kommit skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen. När de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats.
Blödningar i magtarmkanalen är vanliga efter en akut hjärtinfarkt. Forskare har identifierat åtta faktorer som ökar risken.
Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. Bara en av dem reagerar särskilt på insulin. Det kan vara relevant för framtida behandlingar av folksjukdomar som typ 2-diabetes.
Narkosmedlet ketamin kan hjälpa vid svår depression – men kan också ge hallucinationer och vanföreställningar. Forskare har kartlagt hur läkemedlet fungerar, i hopp om att hitta substanser med samma effekt men utan biverkningar.
Magnetkameraundersökning i stället för traditionella PSA-test vid screening för prostatacancer, skulle minska problemen med överdiagnostik, överbehandling av lågrisktumörer och onödiga cancerbesked, visar en studie från Karolinska institutet.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
Forskare har hittat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. Den aktuella studien visar att fibromyalgipatienternas antikroppar spelar en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom.
Föräldrastödsprogram som Komet, samt KBT, gav god hjälp för barn med trotssyndrom. Tidiga insatser minskar också risken att barnet ska få psykiatriska problem senare i livet.
I Sverige har barn som kommit till genom spermadonation rätt att få information om sin donator. Forskare har undersökt hur det påverkar föräldrarna att barnet tar kontakt med sin donator.
Flera årtionden efter att giftiga substanser förbjudits i många länder, har forskare vid Karolinska Institutet hittat ämnena i organ hos foster. Beslutsfattare måste ta hänsyn till mixen av industriella kemikalier som ansamlas i människor och natur, och inte bara hantera dem enskilt, menar forskarna.
