Huvud på nyfödd bebis syns delvis bakom täcke, bebisen ligger hud mot hud med en vuxen.
Bild: Solen Feyissa, Unsplash.
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hud mot hud-kontakt mellan förälder och barn under de första timmarna efter en mycket för tidig födsel kan bidra till att utveckla barnets sociala förmågor. Det visar en ny studie från bland annat Karolinska Institutet.

För tidigt födda barn läggs ofta i en kuvös efter födseln och tillbringar sina första timmar där. Det görs för att barnen ska stabiliseras och hålla värmen.

Hud mot hud i sex timmar

I en studie från bland annat Karolinska Institutet följde forskare 71 barn, födda mellan vecka 28 och 33. Barnen fick efter födseln antingen gängse behandling i kuvös eller omedelbar hud mot hud-kontakt med en förälder, en kontakt som varade i ungefär sex timmar.

Studien har bland annat visat att sådan omedelbar hud mot hud-kontakt är säker för de nyfödda och gynnsam för sådant som andning, hjärtslag och kroppstemperatur. Hudkontakten med bebisen upplevs också som värdefull av föräldrarna, enligt forskningen.

Bebisars kommunikation testades

Tidigare forskning har pekat på att för tidigt födda barn i allmänhet är något sämre på social interaktion. Till exempel ger de inte lika tydliga signaler som fullgångna barn i samspelet med sina mammor.

Det ville forskarna i den aktuella studien studera närmare, så vid fyra månader filmades det sociala samspelet mellan de för tidigt födda barnen och deras mammor. Filmerna bedömdes sedan av två psykologer som inte visste vilka barn som hade fått tidig hud mot hud-kontakt och vilka som inte hade fått det.

Hud mot hud-barn ofta mer sociala

Det visade sig att de barn som hade fått en omedelbar hud mot hud-kontakt fick signifikant bättre resultat i ett undersökningsmoment som mäter barnets kommunikativa och sociala färdigheter. På en femgradig skala låg de i snitt närmare en fyra medan de barn som hade vårdats enligt gängse rutiner låg strax över tre.

– Det man kunde se var att barnen i hud mot hud-gruppen hade lite bättre kommunikativa färdigheter. De var gladare och lite mer sociala, säger Wibke Jonas, barnmorska, lektor och docent vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Fysisk närhet mellan barn och föräldrar vid födseln kan stimulera interaktionen längre fram och därmed främja barnets utveckling, menar forskarna.

Enkel rutin som kan göra nytta

– Om vi kombinerar det omedelbara medicinska omhändertagandet av de mycket för tidigt födda barnen med en relativt enkel intervention som att få vara i hud mot hud-kontakt, så har det effekter på barnets sociala förmågor, säger Wibke Jonas.

Detta har redan börjat införas i svensk neonatalvård, säger Siri Lilliesköld, doktorand vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

– Vi har jobbat väldigt aktivt med att minimera separationen mellan barn och föräldrar generellt och nu har vi evidensen för att också göra det med dessa mycket för tidigt födda barn.

Inte bara mammor räknas

Wibke Jonas tillägger att det inte måste vara den födande som står för den tidiga kroppskontakten med bebisen.

– Det som är nytt med vår studie att vi har låtit papporna ha hud mot hud-kontakt omedelbart efter födelsen. I de flesta tidigare studier är det mamman som är den primära vårdgivaren, men i vår studie blev det papporna som har den mesta hud mot hud-kontakten.

Forskargruppen kommer att fortsätta följa de studerade barnen till 12 respektive 24 månaders ålder.

Läs också: Viktigt nytt steg för att förhindra hjärnblödning hos för tidigt födda

Vetenskaplig artikel:

Skin-to-Skin Contact at Birth for Very Preterm Infants and Mother-Infant Interaction Quality at 4 Months. A Secondary Analysis of the IPISTOSS Randomized Clinical Trial, JAMA Network Open.

Kontakt:

Wibke Jonas, lektor och docent, Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet
wibke.jonas@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera