Forskning om diabetes

Måttlig lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes hos vuxna har fördelar jämfört med traditionell kost. Medelnivån på blodsockret sänks och tiden per dygn med bra värden ökar, visar en studie.

Nyare läkemedel som används vid behandling av diabetes typ 2, men även för viktminskning, tycks inte innebära någon förhöjd risk för fosterskador. Det visar en stor internationell studie.

Forskare har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, som kan placeras i ögat. Tekniken öppnar för cellbaserad behandling av diabetes.

Små barn som har en genetisk risk för typ 1-diabetes är särskilt känsliga för vissa virusinfektioner. Det visar en studie som gjorts under coronapandemin.

Fetmakirurgi påverkar ämnesomsättningen positivt, men effekten försvinner snabbt. Redan efter ett år är metaboliter och fetter ungefär på samma nivå som före operationen.

Ett läkemedel som används vid diabetes typ 2 och fetma skulle även kunna vara effektivt vid alkoholberoende, enligt en studie på råttor.

Äldre och medelålders autistiska personer löper en kraftigt ökad risk för skador och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det framgår av en studie från Karolinska Institutet.

I en studie fick ett litet antal patienter med typ 2-diabetes markant bättre långtidssocker när de behandlades med hög dos av ett potensmedel.

Långvariga sår kan få allvarliga konsekvenser för diabetiker och äldre. Men såren kan läka betydligt snabbare med hjälp av elektrisk stimulering av hudceller, enligt en ny studie.

Insulin kan förvaras utan kylskåp under flera månader, visar en studie. Det innebär att tillgången till läkemedlet kan förbättras i låginkomstländer.

Typ 2-diabetes är vanligt bland personer som lider av fetma, men det finns undantag. Forskare har nu identifierat två olika fetmaprofiler, där den genetiska risken för följdsjukdomar som diabetes skiljer sig åt.

Genen PAX5 saboterar insulinfrisättningen hos personer med typ 2-diabetes. Nu vill forskare försöka rätta till den med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9.

Övervikt, stillasittande och typ 2-diabetes bidrar till att fler får fettlever. En studie ser nu att dålig muskelhälsa är en riskfaktor för följdsjukdomar och död.

Många med typ 2-diabetes riskerar att drabbas av fettlever som kan leda till mycket allvarliga leversjukdomar. Idag finns inget läkemedel, men forskare kan nu visa att en antikropp som blockerar ett protein kan bli ett framtida behandlingsalternativ.

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen kan bidra till att utveckla mer individanpassade behandlingar och kostråd för att minska risken...

Barn och unga med typ 1-diabetes ska i en studie testa en – enligt forskarna lovande – cellterapi med stamceller. Förhoppningen är att behandlingen ska bidra till bibehållen egen insulinproduktion i flera år.