Forskning om barn och unga
Forskning om barn och unga är ett brett område. Det kan handla om allt ifrån ungas psykiska hälsa och barnsjukdomar, till deras skolgång eller fritid. Här samlar vi alla artiklar om forskning som rör barn och unga.
-
Sportlov framför skärmen – så kan spelandet bli utvecklande
Oroar du dig för att barnen spelar för mycket och önskar att de sysslade med något mer meningsfullt? Då kan det vara läge att tänka om. Forskning visar att datorspel kan vara både personlighetsutvecklande, kreativt och leda till ett helt nytt berättande.
-
Snusande ökar risken för plötslig spädbarnsdöd
Få barn drabbas av plötslig spädbarnsdöd, men snusar mamman under graviditeten ökar risken. En stor studie vid Karolinska institutet visar att risken är ungefär lika stor som vid måttlig cigarettrökning.
-
Ärftlighet har stor betydelse vid selektiv ätstörning
Risken att drabbas av den allvarliga ätstörningen arfid kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer. Det visar en tvillingstudie vid Karolinska institutet.
-
Fetma hos förskolebarn ökade under pandemin
Förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar ökade under pandemin, särskilt i utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner.
-
Stort behov av stöd när barn utsätts för våld
En fjärdedel av föräldrarna i en studie har använt någon form av våld mot sina barn. Forskare lyfter nu vikten av förebyggande insatser och stöd.
-
Samarbetsproblem ökar risken för depression hos pappor
Oenighet och trassligt samarbete mellan föräldrarna kan leda till depression hos pappor under småbarnsåren. Det visar en ny studie vid Karolinska institutet.
-
Socialt skyddsnät viktigt för att minska barnfattigdom
Ekonomisk tillväxt har betydelse för att minska fattigdom, men en avhandling visar att även barnbidrag och andra sociala reformer har stor effekt för att snabbt förbättra situationen för barnfamiljer i låginkomstländer.
-
Tidiga smakprov ger kortare amningstid
Spädbarn som börjar tidigt med små smakprov av fast föda får en kortare amningstid. Något som gör att både mamman och barnet går miste om de hälsofördelar som amningen har.
-
Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna
Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.
-
Förskolan viktig för att bevara samiska språk
Förskollärare kan fungera som språkliga förebilder och arbeta tillsammans för mer undervisning på sydsamiska. Det visar en studie som lyfter fram förskolans betydelse för att göra språket mer levande i vardagen.
-
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande
Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga...
-
Spädbarnsmassage gynnar både förälder och barn
Spädbarnsmassage stärker relationen mellan barn och förälder. Massagen minskar stress, lindrar smärta, motverkar gulsot och gör att spädbarnet följer sin viktkurva snabbare.
-
Så kan läxläsningen fungera bättre – och bli roligare
Läxor är inte alltid populära men de går att utforma på ett sätt som väcker engagemang. För att skolarbetet ska flyta på hemma bör föräldrar skippa tjat – och istället satsa på att skapa arbetsro och tid.
-
Bättre mental hälsa med generös föräldraledighet
Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig.
-
Personal i förskolan tolkar centralt ord på olika vis
Förskolan ska bedriva undervisning. Det är läroplanen tydlig med. Men vad menas med undervisning, när det gäller förskolan? Det kan betyda en rad olika saker beroende på vem som får frågan, visar doktoranden Jenny Henriksson vid Högskolan...
-
Fler barn och unga söker hjälp för ätstörning – även pojkar drabbas
Allt fler tonåringar och yngre barn söker hjälp för ätstörningar. Nio av tio är flickor. Men det finns ett undantag, nämligen diagnosen arfid. Där är hälften pojkar.