2 februari 2023

Ärftlighet har stor betydelse vid selektiv ätstörning

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Risken att drabbas av den allvarliga ätstörningen arfid kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer. Det visar en tvillingstudie vid Karolinska institutet.

Mellan en och fem procent av befolkningen lider av ätstörningen arfid, som innebär undvikande av mat. Det en allvarlig diagnos som leder till undernäring och näringsbrist.

Till skillnad från anorexi handlar arfid inte om patientens upplevelse av den egna kroppen och rädsla för att gå upp i vikt. Sjukdomen kännetecknas i stället av undvikande av viss mat på grund av obehag av matens egenskaper eller utseende. Det kan också handla om rädsla för att till exempel sätta i halsen, drabbas av matförgiftning eller brist på aptit.

Undvikande eller restriktiv ätstörning

Undvikande eller restriktiv ätstörning kallas arfid och är den engelska förkortningen av avoidant/restrictive food intake disorder. Den här formen av ätstörning, som kännetecknas av en ovilja mot mat och dryck som upplevs motbjudande, är vanligast hos barn. Sjukdomen kan dock förekomma i alla åldrar. Källa: 1177

Läs mer: Kinkighet med maten kan vara ätstörning

I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt vilken betydelse genetiska faktorer har för uppkomst av sjukdomen. I studien deltog 17 000 tvillingpar i Sverige. Studien visade att 682 barn mellan sex och tolv år hade ätstörningen arfid.

Sjukdomen mycket ärftlig

Forskarna använde sig av tvillingmetoden för att fastställa genetisk inverkan.

– Vi vet att enäggstvillingar delar alla gener och att tvåäggstvillingar delar ungefär hälften som gör människor olika. När vi då ser att ett visst karaktärsdrag är mer vanligt hos enäggstvillingpar än hos tvåäggstvillingpar kan de vara en indikation på att det finns en genetisk påverkan. Vi kan då uppskatta till vilken grad ett karaktärsdrag är influerat av generna, säger Lisa Dinkler, forskare vid Karolinska institutet.

Forskarna upptäckte att den genetiska komponenten för att få arfid var hög, 79 procent. Det betyder att risken att drabbas av sjukdomen till 79 procent kan förklaras av genetiska faktorer.

– Den här studien tyder på att arfid är mycket ärftligt och det förvånade oss faktiskt. Den genetiska komponenten är högre än för andra ätstörningar och i paritet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism och adhd, säger Lisa Dinkler.

Skuldkänslor stort problem

Enligt Lisa Dinkler är fynden viktiga eftersom en ökad förståelse för vad som orsakar sjukdomen kan underlätta för drabbade och deras anhöriga.

– Jag hoppas att resultaten kan minska stigmatisering och skuld, vilket är ett stort problem vid ätstörningar. Ett barn väljer inte att utveckla arfid och en förälder kan heller inte orsaka det hos ett barn. Det är viktigt att komma ihåg.

Läs mer: Barn som inte kan äta

Nästa steg i Lisa Dinklers forskning är att studera i vilken utsträckning arfid är kopplad till andra psykiatriska diagnoser, som till exempel ångest och depression, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt mag- och tarmbesvär.

– Vi kommer att använda tvillingstudier för att testa i vilken utsträckning arfid delar underliggande genetiska och miljömässiga faktorer med dessa tillstånd, säger Lisa Dinkler.

Diagnosen arfid

Arfid är en relativt ny diagnos. 2013 blev sjukdomen en del i diagnosmanualen för psykiatriska sjukdomar, DSM-5. Den finns nu i Världshälsoorganisationens diagnosmanual ICD. Den senaste upplagan, ICD-11, kommer att införas i svensk sjukvård först om ett par år. Därmed är diagnosen inte officiellt en del av svensk sjukvård än.