Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Klimatet" i kronologisk ordning.
Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.
Män har överlag en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har. Män kör mer bil och äter mer kött medan kvinnor är mer intresserade av klimatfrågor. Varför? Svar ges i ny forskningsrapport.
Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Genom att genetiskt modifiera lignin, som finns i växters cellväggar, kan vi skapa växter som tål torka bättre. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.
Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.
Parisavtalets mål – att den globala uppvärmningen ska understiga 2 grader – är otillräckligt, enligt en ny analys. Flera brytpunkter för klimatet, så kallade tipping points, kan överskridas om jordens medeltemperatur ökar med mer än 1,5 grader.
Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.
Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.
Personer som pensionssparar i så kallade hållbara fonder drivs inte bara av altruistiska värderingar. Viljan att imponera på andra, samt att ha makt över den hållbara utvecklingen, spelar också in.
Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.
Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.
Nordiska våtmarkers upptag av kol har haft en kylande effekt på klimatet. Men en studie visar att denna viktiga funktion kan påverkas radikalt i takt med ökande temperaturer under sensommaren.
Mikroalger kan användas för att återvinna växthusgas och näringsämnen från industriellt avfall. De skulle därmed kunna bidra till att minska klimatavtryck och övergödning. En avhandling visar nu att storskaliga algodlingar är möjliga även i nordiskt klimat.
När grundvattennivåer sjunker kan fastigheter som vilar på trägrund drabbas av röta och sättningar. Och skador kan snabbt uppstå även vid en liten sänkning av vattennivån.
Mikroorganismer spelar en viktig roll för att ta hand om metan som frigörs från havets botten. Men hur mycket metan kan mikroorganismerna ”äta”?
Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps.
Extrema temperaturer i klimatförändringarnas spår har redan drabbat Indien och Pakistan. I en studie bedömer forskare att värmeböljorna framöver kommer att bli fler med svåra konsekvenser för miljontals människors liv och försörjning – om inte åtgärder sätts in för att nå målen i Parisavtalet.
