Emil i Lönneberga utmålas ofta som en busunge på kant med vuxenvärlden. Men Emils hyss kan lika gärna förstås som solidariska handlingar, menar litteraturprofessor Björn Sundmark som hittat en ny ingång till Astrid Lindgrens författarskap.
De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.
Bostadsmarknaden har blivit mer marknadsanpassad och det råder brist på billiga hyresrätter.
– Statens engagemang är lägre i Sverige än i många andra länder, säger Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad.
När samhället stängde ner tvingades kvinnojourerna hitta nya sätt att nå fram till våldsutsatta. Att många kvinnor och barn kan ha blivit isolerade i sina hem med en förövare kallas av FN för en ”skuggpandemi”.
Luktträning var tidigare mest något för vinentusiaster och doftforskare. Men det har coronapandemin ändrat på.
Vad avgör om en ungdom ska råka ut för ett brott – eller själv begå ett? Och kan en mobiltelefon säga något om hur, var och när människor känner sig trygga? Det undersöks i en ny avhandling.
Visste ni att landslaget enfärgade gul-blå dräkt gjorde premiär i OS 1912? Och att Sverige spelat flest landskamper i världen? Fotbollsforskaren Torbjörn Andersson har dammsugit Sverige på prylar som berättar om blågult och Sveriges 130 år långa fotbollshistoria.
Ungdomsbrottsligheten har stadigt minskat de två senaste decennierna. Att unga förändrat sina aktivitetsvanor är den faktor som har starkast samband med utvecklingen.
När människor världen över tvingades stanna hemma på grund av coronapandemin minskade antalet inbrott, rån och mord. Minst nedgång i brottslighet såg man i Malmö och Stockholm.
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
Att jobba utomhus bidrar till välbefinnande, återhämtning, förbättrad kognition och bättre sociala relationer – men det för också med sig skuldkänslor.
Butiker som vill överleva måste nischa sig. Se butiken som en teaterscen – med konserter, utställningar och matservering – och sälj in en ”story” till kunden, så som resebranschen gör med sina resmål, tipsar handelsforskaren.
Öppna platser, vuxna i närheten, inte för mycket buskage. Bort med skräp och in med färg och form. Så vill 52 barn som medverkat i en studie i Malmö öka tryggheten i sitt område. Barnen arbetar nu vidare med bland annat bostadsföretag för att förbättra närmiljön.
Hur kan en nedsövd patient förmedla sitt behov av smärtlindring? Frågan har aktualiserats under pandemin, när många vårdats i respirator. Ett sätt är genom ett smärtskattningsverktyg som baseras på de gemensamma beteenden som nedsövda patienter uppvisar.
Den svenska coronastrategin har drabbat vissa grupper hårdare än andra, menar Nazem Tahvilzadeh, lektor i statsvetenskap:
– En nedstängning eller eventuellt hårdare restriktioner hade kunnat ge bättre möjligheter för olika yrkesgrupper att isolera sig, säger han.
Att vara förälder till ett vuxet barn med ett narkotikamissbruk väcker ofta känslor som oro, skuld, skam och hjälplöshet. Sekretess gör det svårt för anhöriga att hjälpa en myndig person med missbruksproblem. Det visar en studie om föräldrars kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter.
Hämta ditt paket på en parkeringsplats där du bor när som helst på dygnet. Det är modellen för konceptet smarta mobila postboxar som är tänkt att öka tillgängligheten för människor men också att minska trafikmängden som ökat i takt med en växande e-handel.
Högerextrema grupper normaliserar sin ideologi på nätet genom att paketera det som lättsmält och skämtsam underhållning. Vid sidan om män som marscherar i led hittar man numera poddar där högerextremister berättar om sin vardag. Det underliggande budskapet är dock detsamma.
Det ”värnlösa barnet” har blivit en symbol för att driva fram konservativa politiska förändringar. Nu ska den högerpopulistiska retoriken i Ryssland och Tyskland studeras av forskare vid Malmö universitet.
”Covid, schmovid, jag klarar det här!” Att använda så kallade schm-reduplikationer kan lätta upp stämningen och visa att vi klarar av att hantera saker och ting. Det visar en ny studie om lekfullt rimmande under coronapandemin.
