Bättre material och katalysatorer behövs för att kunna framställa grön och billig energi – och med hjälp av artificiell intelligens kan processen gå snabbare. Det visar en studie från Malmö universitet.
Under pandemin flyttade idrotten ofta utomhus. Det blev ett sätt att kunna fortsätta med träning och idrottsverksamhet. Företag inom träningssektorn var bättre på att hitta kreativa lösningar under omställningen än föreningsidrotten, visar ny forskning.
En studie vid Malmö universitet visar att poliser är positiva till skadebegränsande insatser, så som sprutbyten och behandlingsformen LARO.
De ryska affischer som porträtterar kända svenskar som nazister har skapat stor uppmärksamhet i Sverige. Bland ryssar är många av hennes karaktärer älskade – och det kommer inte att förändras, tror Lisa Källström som forskat om Pippi Långstrump.
Det finns ett växande behov att förenkla diagnostiken och förkorta väntetiden vid hudcancer. Två avhandlingar har nu undersökt alternativa metoder till traditionella vävnadsprov.
En testbädd med ny medicinsk teknik kan vara ett steg mot enklare hälsokontroller. Det går åt mindre resurser och ingen kroppskontakt behövs, något som ibland är ett problem med anledning av till exempel religion.
Många ryttare vänder sig till sociala medier för att dela tips och få svar på frågor. Samtidigt tycker de att informationen på nätet kan vara problematisk och efterfrågar faktabaserad kunskap.
Allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov, visar en studie från Malmö universitet.
Nyanlända barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Även i svenska.
I kommuner utan allmännyttiga bostäder blir privata fastighetsägare viktigare för att människor ska få en bostad. Men forskning visar att hushåll med låga inkomster har svårt att finna bostäder, särskilt i välmående kommuner.
Mer sex – eller mindre? Hur såg det egentligen ut under coronapandemin, när många par tillbringade mycket mer tid tillsammans än vanligt. Det ville forskare i åtta länder undersöka.
En ny metod gör det möjligt att förutspå vilka platser som riskerar att få problem med öppen droghandel och skjutningar. Metoden skulle kunna ligga till grund för riktade insatser från polisen.
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. I ett nytt projekt, som riktar sig till lärare i hela Europa, ska i stället den gemensamma historien lyftas fram.
Socialt stöd och delaktighet är avgörande faktorer för att förbättra hälsan hos befolkningen i socialt utsatta områden. Det visar en ny avhandling som utvärderat aktiviteter inom ett hälsofrämjande forskningsprogram i Malmöstadsdelen Lindängen.
Jargong kan bidra till god stämning på jobbet. Men det kan också gå överstyr. På en mansdominerad arbetsplats kan kvinnor behöva strategier för att hantera jargongen. Det visar en studie om svenska gruvarbetare.
Serier med superhjältar i trikåer har en tydlig koppling till amerikansk kultur. Men vad händer när genren introduceras i Mellanöstern? Det floppar, visar serieforskaren Fredrik Strömberg i sin avhandling.
Stängda läktare under pandemin blev ett svårt slag för supportrarna. Att vara på plats i arenan har större betydelse än man trott. Under pandemin tog intresset för fotboll andra vägar.
Hur bör Ukrainas huvudstad stavas? Många medier väljer att fortsätta med det etablerade namnet Kiev, som utgår från ryskt uttal. Men Karina Vamling, professor i Kaukasus-studier och doktor i allmän språkvetenskap, tror att det på sikt kan bli en övergång till den ukrainska stavningen av staden.
Hur tar en högutbildad person med utländsk bakgrund sig an den svenska skönlitteraturen? Det har forskaren Henrikka Willinger studerat.
Pippi Långstrump var så kontroversiell i DDR, forna Östtyskland, att böckerna fick säljas i hemlighet, berättar forskaren Lisa Källström.
Det är tjugo år sedan Astrid Lindgren dog, men hennes verk fortsätter att intressera.
