Fasaden på Kreml i Moskva, somartid, färglada torn.
Artikel från Malmö universitet

Utgången av det ryska presidentvalet är given, men ju mer förtrycket tilltar desto mer sårbart blir på sikt systemet som upprätthåller det. Det skriver Derek Hutcheson, professor i statsvetenskap, i en artikel om de senaste årtiondenas ryska val.

Ju mer regimen i Ryssland slår ner protester, desto mer förtryckande måste den bli för att stoppa ytterligare protester, säger Derek Hutcheson.

– Ju mer den behöver vinna val för att visa sin popularitet, desto mer blir den beroende av att mobilisera en smal bas av anhängare och demobilisera resten. Ju mer den försöker kontrollera valprocessen, desto mer ifrågasätts legitimiteten för dess valsegrar.

Många i eliten är också över 70 år, så någon gång blir det ett naturligt generationsskifte – även om det kan ta tid, menar Derek Hutcheson, som i en ny artikel undersöker de senaste 35 årens politiska val i Ryssland, från Sovjetunionens slut till i dag.

Romantiserat 1990-tal

De enligt Hutcheson lite romantiserade demokratiska framstegen i Ryssland under 1990-talet har under 2000-talet ersatts av ett förutsägbart politiskt system. Motstånd slås ner. Utmanarna i presidentvalet utgör inget hot och kontrolleras inom systemet. Verklig opposition sker på marginalen och når inte ut.

Efter kaoset under 1990-talet lyckades Vladimir Putin få väljarnas stöd genom att skapa stabilitet och bättre ekonomi. Han fick också genomslag för sitt budskap att väst har förnedrat Ryssland och att man därför måste återetablera Ryssland som rättmätig stormakt. Steg för steg monterades pluralismen i landet ner.

Allt svårare med fasaden utåt

Taktiken har ur Putins perspektiv varit lyckosam i ett par decennier. Men det blir allt svårare att upprätthålla en balans mellan kontroll och i alla fall en fasad av mångfald och demokrati, menar Derek Hutcheson.

2012 infördes lagen om ”utländska agenter”, vilket avser organisationer som får finansiering från utlandet. Antalet organisationer som regimenen årligen lägger till listan över ”utländska agenter” och ”oönskade organisationer” ökar hela tiden. 2023 uppgick antalet till 283.

– Systemet kommer att förlita sig på verktyg som förtryck, tvångsmobilisering, apatiska väljare och kraftiga bestraffningar av icke-parlamentariska motståndare som Navalnyj, säger Derek Hutcheson.

Den nu döde ledaren för Wagnergruppen Jevgenij Prigozjins uppror mot Moskva för ett halvår sedan var en indikation på att inte ens Putin har systemet under fullständig kontroll.

Ekonomin är en krigsekonomi

Kriget har i någon mån stabiliserat regimen, men det finns tecken på stagnation snarare än stabilitet som till slut kan bli ett problem. Ekonomin vilar på en krigsekonomi, säger Derek Hutcheson. Frågan är vad som händer med ekonomin när kriget slutar.

Ännu så länge köper befolkningen överlag berättelsen om att ryska soldater är hjältar som kämpar för fäderneslandet, menar han. Människor vill inte tro att deras söner ska ha dött förgäves.

– Frågan är när eliten upptäcker att Putin inte längre är bästa kortet att satsa på för att upprätthålla denna makt.

Kina blir mer av en partner

För Kreml finns det, enligt Derek Hutcheson, en risk med att räkna med allt större vinster från en allt snävare supporterbas, på bekostnad av förnyelse. Dock finns många osäkerhetsfaktorer inför framtiden. Utgången i presidentvalet i USA är en faktor. En annan är Brics-gruppen med Ryssland och nio andra länder vars uttalade syfte är att utgöra en motpol till västländernas ekonomiska dominans.

– Kina blir mer och mer av en partner. Detta är en större geopolitisk diskussion än bara Ryssland. Ryssland är inte isolerat, säger Derek Hutcheson.

Vetenskaplig artikel:

Russian Electoral Engineering from Perestroika to Putin, Malmö universitet

Kontakt:

Derek Hutcheson, professor i statsvetenskap, Malmö universitet
derek.hutcheson@mau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera