Hot och trakasserier mot kvinnor i politiken stör demokratin

Den moderna demokratin bygger på att politiska representanter jobbar på uppdrag av dem som de ska representera.

– Att hindra representanter i den processen underminerar det demokratiska systemet, säger statsvetaren Sandra Håkansson, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Uppsala universitet.

– Attacker riktade mot kvinnliga politiker kan få särskilt allvarliga konsekvenser i och med att det kan förstärka ojämställdheten inom politiken.

Hot och trakasserier vanligt

Avhandlingen visar bland annat att både kvinnor och män på högre politiska poster i kommunpolitiken, som kommunstyrelsens ordförande och nämndordföranden, ofta utsätts för psykiskt våld inom ramen för sina uppdrag.

Med psykiskt våld menas sådant som hot och trakasserier. Det vanligaste är att det sker online, framförallt på sociala medier. En kvinna som uttalar sig i avhandlingen berättar om upprepade mejl och brev till hemmet och kollegor. I en del av dessa nämndes politikerns barn och partner vid namn. En annan person beskriver att dödshot har fått henne att avstå från att skriva förslag inom en del politiska områden.

Cirka sex av tio kommunstyrelseordföranden och tre av tio nämndordföranden utsätts för någon form av sådant psykiskt våld varje år, enligt forskningen. Och framstående kvinnliga politiker utsätts allra mest.

Könsgapet i utsattheten ökar med maktnivån. Ju högre i den politiska hierarkin, desto mer utsätts kvinnorna jämfört med männen.

Mer fritt fram att klaga på kvinnor

Avhandlingen visar också att medborgare är mer benägna att rikta klagomål mot kvinnliga än manliga politiker, oavsett vilken formell position som politikern har.

Det ökar risken för hot och trakasserier mot politiker som är kvinnor och utgör sannolikt en del av förklaringen till kvinnliga politikers högre våldsutsatthet. Dessa fynd bygger på en enkätundersökning som 6 000 personer har svarat på, hälften i Sverige och hälften i USA.

Risk att debatter undviks

Forskningen visar dessutom att konsekvenserna av våldet för kvinnors politiska representation är mer omfattande än för mäns.

– Både manliga och kvinnliga politiker avstår från offentlig debatt och från att engagera sig i vissa frågor på grund av våldet, men kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. En annan konsekvens av våld mot politiker är att manligt kodade egenskaper såsom styrka, mod och icke-känslighet ökar i betydelse för politiker. Detta kan missgynna kvinnor eftersom de ofta antas vara det motsatta, säger Sandra Håkansson.

Läs också: Så skör är vår demokrati

Avhandling:

Politicians Under Threat: Gender Aspects of Violence against Political Representatives, Sanra Håkansson, Uppsala universitet.

Kontakt:

Sandra Håkansson, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
sandra.hakansson@statsvet.uu.se