Människor går åt olika håll vid övergångsställe.
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Utbildningsnivå och var man bor – stad eller landsbygd – spelar i dag en större roll för ungas benägenhet att stödja radikala högerpartier än tidigare. Det visar en avhandling vid Stockholms universitet.

En avhandling baserad på data från Sverige och andra västeuropeiska länder visar att de politiska skillnaderna mellan stad och landsbygd har ökat över generationerna. Även skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer har blivit större.

Bland yngre generationer är även sambandet mellan social position och stöd för radikala högerpartier starkare än för äldre personer, visar avhandlingen.

– Unga män med låg utbildning som bor på landsbygden tenderar i högre grad att rösta på partier som Sverigedemokraterna, jämfört med unga högutbildade kvinnor i städer, som tenderar att rösta på progressiva vänster-inriktade partier, säger Amanda Almstedt Valldor, doktorand vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Utbildningens innehåll tycks spela roll

Hon har också undersökt hur utbildningsinriktning påverkar politiska värderingar. Resultaten visar att personer som studerat humaniora och samhällsvetenskap är mindre benägna att stödja radikala högerpartier än de som studerat på tekniska eller jordbruksinriktade utbildningar.

– Vi ser till exempel att varje år på en samhällsvetenskaplig eller humanistisk utbildning hänger ihop med att utveckla mer progressiva attityder och lägre sannolikhet att stödja radikala högerpartier. Det verkar alltså som om det är något i själva utbildningen som formar värderingar, säger Amanda Almstedt Valldor och fortsätter:

– Många tror att skillnaden i åsikter beror på arbetsmarknadsutsikterna efter utbildningen. Men resultaten pekar snarare på att det är utbildningens innehåll och värdegrund som spelar större roll.

Yrke kopplas inte till politisk hemvist

Avhandlingen ifrågasätter också etablerade teorier som kopplar vissa arbetsuppgifter till politiska attityder. Tidigare forskning har till exempel föreslagit att yrken där man arbetar med människor – som lärare och sjuksköterskor – leder till mer progressiva värderingar. Men Amanda Almstedt Valldor hittar inget stöd för den förklaringen.

– Teorin att arbetsuppgifter centrerade kring sociala interaktioner leder till mer progressiva värderingar kunde inte bekräftas. Inte heller kunde tidigare teorier om att ledningsansvar leder till mer ekonomiskt högerorienterade åsikter bekräftas. Tvärtom fann jag att de som fick mer ledningsuppgifter över tid tenderade att utveckla mer ekonomiskt vänsterorienterade åsikter, säger Amanda Almstedt Valldor.

Ökad polarisering bland unga

Hon menar att resultaten kan vara viktiga för beslutsfattare som vill minska den politiska polariseringen.

– Minskad ojämlikhet och minskad segregation skulle kunna dämpa den ökade politiska polarisering vi sett växa fram mellan sociala grupper inom särskilt den yngre generationen. Det är också viktigt att lyfta fram betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk utbildning för att stärka liberal-demokratiska värderingar, säger Amanda Almstedt Valldo.

Avhandling:

Essays on the Links Between Vertical and Horizontal Social Stratification, Political Attitudes, and Radical Right Support: Evidence from Sweden and Europe, Stockholms universitet.

Artikeln är tidigare publicerad på Stockholms universitets webbplats.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera