Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Migration och integration" i kronologisk ordning.
Ett boende i Helsingborg är ett mycket lyckat exempel på social innovation, enligt forskning. Och det får stor internationell uppmärksamhet.
Det är lätt att tro att det är trauman från krig, konflikt och flykt som ger psykisk ohälsa hos asylsökande i Sverige. Men livet i Sverige bidrar också till att flyktingar mår dåligt, visar ny studie.
I början av förra seklet var Detroit en blomstrade industristad – nu är den USA:s fattigaste. När vita högutbildade unga lockas till staden skapar det stark ekonomisk utveckling, men också motsättningar.
Slutenhet är avgörande för att hedersnormer ska uppstå. Ett välfärdssamhälle som inkluderar alla kan däremot skydda människor från våld inom familjen och försvaga starka släktskapsband.
Tolkar sitter på viktig kunskap om hur missförstånd och kulturkrockar kan undvikas i mötet mellan människor som inte delar språk. I ett forskningsprojekt fick tolkar föreläsa om sina erfarenheter för migranter och personal inom kommuner och regioner.
Sverige är det land med bäst förutsättningar för att ta emot flyktingar och göra viktiga bestämmelser på plats, visar en rapport. Men för en lyckad integration spelar mötesplatser mellan människor och civilsamhällets insatser en avgörande roll.
Hbtq-flyktingar tvingas lämna sina hemländer på grund av vilka de är och vem de älskar. Många kommer från länder där homosexualitet är kriminaliserat. Ett nytt forskningsprojekt undersöker gruppens behov av psykosocialt stöd och hur vården i Sverige kan möta dessa.
Unga migranter är en grupp som har svårt att utnyttja sina rättigheter till sexuell och reproduktiv hälsa. För att komma till rätta med det behövs en rad åtgärder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.
Flyktingars första möte med svenska myndigheter präglades av långa beslutsprocesser, kommunikationssvårigheter och otydliga förväntningar. Forskare har identifierat viktiga insatser för att förbättra mottagandet.
Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.
Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.
Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper.
Socialt stöd och delaktighet är avgörande faktorer för att förbättra hälsan hos befolkningen i socialt utsatta områden. Det visar en ny avhandling som utvärderat aktiviteter inom ett hälsofrämjande forskningsprogram i Malmöstadsdelen Lindängen.
För barnen som flyr kriget i Ukraina är det viktigt att snabbt få en fungerande och trygg vardag i det nya hemlandet. Det påverkar hur de hanterar den svåra situation de hamnat i, menar Henry Ascher professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet.
Språkliga genus, som ”en” eller ”ett”, är stabila och uråldriga. Forskare vid Lunds universitet visar nu att dessa delar av grammatiken har spridit sig när folk migrerat – inte genom kortare handelskontakter.
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet än de som inte är religiöst aktiva. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
Ensamkommande kvinnor och flickor behöver få tydlig information om vilka rättigheter kvinnor har i Sverige. Många kvinnor riskerar annars att avstå från möjligheter och lagstadgade rättigheter.
I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger idag dålig vägledning om hur bedömningen bör göras, vilket drabbar barnen.
Det finns omfattande folkrättsliga krav på att tillgodose säkerheten för flyktingar och migranter i sjönöd, visar juridisk forskning från Stockholms universitet. Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara, och att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier.
