Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Migration och integration" i kronologisk ordning.
Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.
Flyktingars första möte med svenska myndigheter präglades av långa beslutsprocesser, kommunikationssvårigheter och otydliga förväntningar. Forskare har identifierat viktiga insatser för att förbättra mottagandet.
Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.
Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.
Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper.
Socialt stöd och delaktighet är avgörande faktorer för att förbättra hälsan hos befolkningen i socialt utsatta områden. Det visar en ny avhandling som utvärderat aktiviteter inom ett hälsofrämjande forskningsprogram i Malmöstadsdelen Lindängen.
För barnen som flyr kriget i Ukraina är det viktigt att snabbt få en fungerande och trygg vardag i det nya hemlandet. Det påverkar hur de hanterar den svåra situation de hamnat i, menar Henry Ascher professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet.
Språkliga genus, som ”en” eller ”ett”, är stabila och uråldriga. Forskare vid Lunds universitet visar nu att dessa delar av grammatiken har spridit sig när folk migrerat – inte genom kortare handelskontakter.
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet än de som inte är religiöst aktiva. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
Ensamkommande kvinnor och flickor behöver få tydlig information om vilka rättigheter kvinnor har i Sverige. Många kvinnor riskerar annars att avstå från möjligheter och lagstadgade rättigheter.
I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger idag dålig vägledning om hur bedömningen bör göras, vilket drabbar barnen.
Det finns omfattande folkrättsliga krav på att tillgodose säkerheten för flyktingar och migranter i sjönöd, visar juridisk forskning från Stockholms universitet. Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara, och att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier.
Den åttonde april firade miljontals romer spridda över hela världen sin gemensamma nationaldag. Men i Sverige skedde firandet i skuggan av debatten om ett förbud mot tiggande rumänska romer. Ett förbud som enligt en norsk rapport kan få katastrofala konsekvenser för både tiggarna och samhället.
De ensamkommande barnen från Afghanistan får snabbare arbete än ensamkommande barn från andra länder. Det är en av slutsatserna i en omfattande studie av hur det går för de barn som kommer som ensamma flyktingar till Sverige.
Papperslösa barn som lever gömda lär sig att spela normala fast de hela tiden är rädda att bli upptäckta och utvisade. De vänjer sig vid att vara på sin vakt och att fatta sekundsnabba beslut för att klara oväntade situationer. Det är en långvarig stress som riskerar att ge barnen symptom även som vuxna.
Cecilia Parsbergs första möte med en tiggande människa blev startskottet för hennes doktorandprojekt i fri konst. Under fem år har hon undersökt den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Undersökningen utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna.
Den senaste tidens terrordåd i Europa kan leda till en ökad skepsis mot muslimer i allmänhet. Risken är också påtaglig att de motsättningar som uppstått i flyktingmigrationens spår kommer att förvärras.
Tiggarna har gått under många namn: allmosemän, haradspjäcker och stavkarlar. I källorna beskrivs de som ett självklart inslag i samhället men att de nämns är ett tecken på att på att det behövs ett system för att hantera dem. Då som nu är tiggeriet ett socialt dilemma, berättar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.
Invandringsförbud, ”tattarinventering” och tvångssterilisering. Förtrycket mot romerna har pågått under århundranden här i Sverige. Idag är den lagstadgade diskrimineringen mot romer avskaffad, men långt ifrån eliminerad i samhället. Flera nutida händelser visar att också det politiska priset för antiziganism – det vill säga rasism mot romer – är väldigt lågt.
– Att förbjuda tiggeri löser inga problem. Det leder bara till att tiggarna flyttas runt, säger Hans Swärd, professor i socialt arbete vid universitetet i Lund. Han hänvisar till utvecklingen i flera europeiska länder och många stater i USA när de på 90-talet gjorde tiggeri olagligt. Men alla forskare är inte överens. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, menar att ett förbud mot att ge ändå sätter press på de rumänska politikerna att vidta åtgärder.
