Religiösa vill ha fler barn, frikyrkor toppar listan

Erik Carlsson, nybliven doktor i demografi, har i sin avhandling bland annat jämfört kristna, muslimska och icke-religiösa invandrare från samma ursprung, som Mellanöstern och Nordafrika, Östeuropa och Afrika söder om Sahara.

Hans slutsats är att både ursprungsregion och religion har betydelse för att förstå barnafödandet hos människor som har invandrat.

Kristna och muslimer önskar större familjer

Men huruvida den som är troende är kristen eller muslim verkar spela mindre roll i sammanhanget. ”Religionsfaktorn” handlar i första hand om skillnader mellan icke-religiösa å ena sidan och kristna och muslimer å andra sidan, säger Erik Carlsson.

– Både kristna och muslimer hade högre ideal när det gäller antal barn, intentioner och faktiskt barnafödande än de icke-religiösa, säger Erik Carlsson.

Runt två barn i medel

Erik Carlsson menar också att skillnaderna mellan icke-religiösa och religiösa är mindre än vad många tror.

De allra flesta grupper i studien tyckte att idealet var att ha under tre barn. Det faktiska barnafödandet låg i de flesta fall på i snitt mellan 1,5 och 2,5 barn.

Frikyrkor i topp

Även bland svenskar utan invandrarbakgrund finns ett tydligt samband mellan religion och barnafödande, enligt avhandlingen.

Bild: Adrianna Geo/Unsplash

Icke-religiösa personer i Sverige utan invandrarbakgrund önskar sig förhållandevis få barn och får också få barn, jämfört med andra. Medlemmar i Svenska kyrkan uttrycker ett något högre ideal för antal barn och får också fler barn.

Medlemmar i frikyrkor uttrycker högst ideal för antal barn och uppvisar även högst faktiskt barnafödande, jämfört med de andra grupperna.

Viktigt att förstå trender

Erik Carlsson menar att det finns flera viktiga skäl till att studera barnafödande hos olika grupper i befolkningen, till exempel hos personer som har invandrat till Sverige.

– Först och främst, för att kunna förstå barnafödandet i befolkningen som helhet är det viktigt att förstå skillnader mellan olika befolkningsgrupper för att kunna förstå trender över tid och ha en uppfattning om hur trender kommer att utvecklas i framtiden.

Ett motargument till extremhögern

Men den kanske viktigaste anledningen till att forska i ämnet, säger Erik Carlsson, är att det är en laddad fråga som debatteras av vissa grupper i samhället, exempelvis i det franska valet, där ”folkutbytet” var en central del av extremhögerns kampanj. Muslimer och andra icke-vita minoritetsgrupper påstods skaffa fler barn och med tiden ersätta den ursprungliga befolkningen. Idéerna om ett ”folkutbyte” har också lyfts av ledande företrädare för Sverigedemokraterna.

– Då är det viktigt att kunna ta fram fakta, hur ser det ut egentligen? Att kunna ge mer nyanserade perspektiv, vad är ett rimligt sätt att se på de här sakerna? Annars är det lätt att det blir förenklingar och stereotyper som får fäste, säger Erik Carlsson.

Läs också: Prat om ökad polarisering mest snack

Vetenskaplig artikel:

Fertility Behavior and Preferences Among Immigrants and Children of Immigrants in Sweden, Stockholms universitet.