En man jobbar i ett restaurangkök.
Enligt rapporten är majoriteten av arbetskraftsinvandrarna verksamma i storstäderna, där de till exempel har anställningar inom hotell- och restaurangbranschen.
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

För drygt 15 år sedan blev det lättare att invandra till Sverige om ett anställningserbjudande fanns. Nu visar en rapport att de flesta som kommit för att jobba är framgångsrika och har höga löner. Var femte saknar däremot inkomst, något som forskarna ser som problematiskt.

Genom en reform 2008 blev det betydligt lättare för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft från länder utanför Europa.

Forskare vid Stockholms universitet och IFAU har nu undersökt hur det gått för den här gruppen invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Forskningen bygger på data om personer som varit folkbokförda under perioden 2000–2023.

De flesta har jobb och bra lön

Studien som mynnat ut i en rapport visar att många som invandrat för att arbeta är framgångsrika. De flesta som kommit till Sverige efter reformen har etablerat sig väl på arbetsmarknaden. I snitt har de ofta högre inkomster än den inhemska arbetskraften.

Men en femtedel av gruppen har inte några förvärvsinkomster alls, konstaterar forskarna. Enligt studien får de inte heller bidrag i någon större utsträckning.

– Det mest överraskande fyndet är att en så pass stor andel av de som kommit hit för att arbeta inte har några synliga inkomster, säger forskaren Erik Sjödin vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Fyller luckor på arbetsmarknaden

Den här dubbla naturen i arbetskraftsinvandringen är något som måste beaktas framöver, menar Erik Sjödin.

– Det är tydligt att arbetskraftsinvandrare både fyller viktiga luckor i arbetsmarknaden och att en del är i utsatta positioner. Vi behöver ett system som bättre kan fånga upp båda dessa aspekter.

Genom 2008 års reform ändrades fokus från statlig prövning av behovet av arbetskraft till arbetsgivares efterfrågan. Det ledde till en tydlig ökning av arbetskraftsinvandrare, men har alltså även följts av utmaningar.

– Regleringen är designad för att möta behovet av arbetskraft och möjliggöra försörjning. Men när en så stor del av arbetskraftsinvandrarna står utan inkomst, måste vi ställa oss frågan om systemet verkligen fungerar som det är tänkt, säger Erik Sjödin.

Behov av fler kontroller

Forskarna rekommenderar att svenska myndigheter nu ser över och följer upp anställningar och inkomster. En viktig fråga är att säkerställa att alla som invandrar till Sverige med syftet att jobba verkligen får en möjlighet att försörja sig.

– Vi behöver en mer tillförlitlig kontroll och uppföljning av arbetskraftsinvandringen. Det är inte hållbart att så många saknar inkomster, samtidigt som de har arbetstillstånd, avslutar Erik Sjödin.

Studien har gjorts i samarbete med Mattias Engdahl som är forskare i nationalekonomi vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Rapport:

Arbetskraftsinvandring till Sverige från tredjeland

Mer om reformen

Reformen från 2008 gjorde det betydligt lättare för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU/EES. Den tidigare statliga arbetsmarknadsprövningen, som avgjorde behovet av arbetskraft, avskaffades och arbetsgivarens efterfrågan blev avgörande.

Reformen tillät att arbetstillstånd gavs baserat på anställningserbjudanden, så länge villkoren motsvarade svenska kollektivavtal och försörjningskraven uppfylldes. Målet var att öka tillgången till arbetskraft och stödja ekonomisk tillväxt.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera