Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda, visar forskning från Uppsala universitet.
Med hjälp av avancerad visualiseringsteknik har forskare från bland annat Uppsala universitet kunnat ge en glimt av hur en långhalsad dinosauriebaby såg ut inuti sitt ägg före kläckning: Ögonen är enorma och riktade framåt, nosen är kort och överdelen på huvudet runt och välvt.
Behovet att snabbt hantera stora mängder digital information ökar ständigt. Ett sätt att lagra digitala bits i till exempel hårddiskar är genom magnetism, men det är svårt att mäta hur snabbt en magnetisk bit byter tillstånd. Nu har fysiker från bland annat Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material.
Nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes, visar en studie på möss. Studien ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.
Forskare har definierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas av coronaviruset, via den så kallade ACE2-receptorn. Bland högriskarterna fanns många utrotningshotade arter. Flera djurarter har redan bekräftats vara infekterade av viruset, till exempel olika apor och en tiger på Bronx Zoo.
En tidigare okänd grupp av arkéer, en slags primitiva encelliga livsformer, har nyligen upptäckts. De finns i nästan alla miljöer, tycks vara beroende av andra organismer för sin överlevnad och kan troligen lagra energi genom jäsning. Upptäckten, som gjorts vid bland annat Uppsala universitet, ger nya insikter i arkéernas mångfald och evolutionära historia.
Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år.
Tuataran, en sällsynt reptil som bara finns på Nya Zeeland, kan bli mer än 100 år gammal. Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet och sett att tuataran bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. Dessutom har den fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.
Enzymet ACE2 har föreslagits spela en viktig roll för SARS-CoV-2-virusets inträde i värdceller – och utveckling av sjukdomen covid-19. Uppsalaforskare har gjort en kartläggning av enzymet i hela människokroppen. I motsats till tidigare forskning visar den nya studien ingen eller mycket låga nivåer av ACE2-protein i normala luftvägar.
Uppsalaforskare har lyckats väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål” i halvledare. Koncentrationen av sådana laddningar, som skapas vid ljusabsorption av vissa metalliska nanopartiklar, förlänger halvledarnas livslängd så att de kan användas i solceller och fotosensorer.
Cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Det visar en undersökning av ett stort antal cellprover från patienter med denna hjärncancerform. Kunskapen kan öka precisionen vid behandling av glioblastom.
Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten i stället för att filtrera plankton eller svälja bottenslam. Den börjar med de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan, konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet.
Det finns fem gånger mer palmer i Amazonas och andra amerikanska regnskogar, än i Afrika och Asien, enligt en studie ledd vid Uppsala universitet. Palmer har många egenskaper som skiljer sig från andra tropiska träd. Kunskap om andelen palmer är viktig för att beräkna skogsområdens känslighet för klimatförändringar.
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser.
En hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller har visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären. På så sätt begränsas spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Det visar en studie av musmodeller från Uppsala universitet.
Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. En studie gjord på 7 000 personer i Norrbotten och Västerbotten visar att en oväntat stor grupp personer har onormalt långa upprepningar, något som kan leda till att sjukdomen ökar i befolkningen.
Antalet människor som dör i organiserat våld i världen fortsätter att minska. Att terrorgruppen Islamiska Staten, IS, i stort sett besegrats i Irak och Syrien har bidragit till de lägsta dödstalen sedan 2011. Men en av de saker som oroar fredsforskarna är att IS har flyttat våldet till Afrika och attackerar nya länder där.
Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. Båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en ny studie i tidskriften Climate Policy.
Genom att återskapa flera miljarder år gamla enzymer, och programmera om dem, har forskare i Uppsala hittat sätt att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna enzymer klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken eller för kemisk nedbrytning av miljögifter.