Forskning om kost
Vad vi äter påverkar vår hälsa på många sätt – från energi och vikt till hur våra kroppar och hjärnor mår. Forskning om kost kan handla om vilka matvanor som är bäst för olika människor, hur kost kan förebygga sjukdomar och vad som händer i kroppen när vi äter olika slags mat. Här kan du läsa om det.
-
”Ultraprocessad mat klassificeras felaktigt”
Naturell yoghurt är ”minimalt processad” enligt den så kallade NOVA-klassificeringen. Men i själva verket är den hårt bearbetad av industrin. Sötad yoghurt klassas däremot som ”ultraprocessad” trots att skillnaden processtekniskt...
-
Sluta banta – ät rätt i stället
Hälften av den svenska befolkningen är överviktig. Många har provat allt för att gå ner i vikt – som LCHF, 5:2, eller att räkna kalorier. Att sluta banta i onödan kan vara en lösning. Liksom att växla mellan fasta och normalt ätande.
-
Bär och baljväxter kan halvera risken för åderförfettning
En växtbaserad kost bestående av bland annat lingon, bönor och bönfibrer kan minska åderförfettningen med hälften och har dessutom en positiv påverkan på tarmfloran.
-
Ansjovis, sardin eller sardell? – professorn reder ut begreppen
Ansjovishyllan gapar tom i matbutiken och julfriden är hotad när Janssons frestelse står utan den salta fisken. Men varför är den slut när vi behöver den som mest? Och vad är ansjovis egentligen? Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, reder ut...
-
Kost vid IBS spelar mindre roll än väntat
Ett högt intag av gluten leder oftast inte till ökade IBS-symptom, visar en studie från Chalmers och Uppsala universitet. Tarmbesvären förvärras dock av en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, men effekten var mindre än förväntat.
-
Gen påverkar förmågan att bryta ner bröd
Äta mycket bröd - kan det vara en riskfaktor för typ 2-diabetes? Ja kanske om om du har vissa varianter av en gen som kallas AMY1, som har betydelse för hur våra kroppar tar hand om stärkelserik mat.
-
Pepparkakan går tillbaka till framtiden
December är tveklöst pepparkakans månad för svenska folket. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms betraktelse över pepparkakan genom tiderna.
-
Hållbar kost för både människa och planet
Forskare har undersökt hur Eat-Lancetkosten påverkar vår hälsa. Studien visar att individer som följer de hållbara kostråden löper mindre risk att drabbas av för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer.
-
Livsmedel från avfall kan bli vardagsmat
Vi kommer att äta allt mer mat tillverkad av det vi idag slänger bort. Hela broccolin till exempel. Det menar matetnologen Håkan Jönsson vid Lunds universitet.
-
Svenska baljväxter bra för hälsa och klimat
Det är fullt möjligt att använda proteinet från svenskodlade baljväxter för att producera växtbaserade livsmedel, som till exempelvis kött och ost. Att använda baljväxter till vegetariska alternativ skulle vara positivt både för klimatet...
-
Typ 2-diabetes behandlas bättre vid rätt klockslag
Muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka. Det tyder på att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och...
-
Inte sämre hjärt-kärlhälsa med högt intag av mejerifett
Individer med högt intag av fett från mejeriprodukter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag, visar en studie från Uppsala universitet. Forskarna menar dock att resultatet bör tolkas försiktigt då sambandet ännu...
-
Det behövs mer fett till maten
I många delar av världen skulle människor behöva äta mer fett. Men hur kan vi öka fettproduktionen utan att det får en negativ påverkan på klimatet? Svaret kan vara oljeproducerande mikroorganismer.
-
Stenålderskost minskade vissa blodfetter
Stenålderskost, det vill säga mat utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider hos personer med typ 2-diabetes. Höga nivåer innebär en risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.
-
Bilder på egna halskärl gav sundare livsstil
Personer som fått se ultraljudsbilder på sina egna förkalkade halskärl lever sundare på lång sikt och minskar därmed risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.
-
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.