Det menar Andreas Håkansson, forskare i livsmedelsteknik. Han är van att förklara hur olika typer av industriell bearbetning av råvaror är en förutsättning för att vi ska kunna ha det liv vi lever.
– Utan olika former av industriella processer hade jordens växande befolkning knappast haft mat på bordet. Inte bara det, med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel av sådant som annars skulle ha slängts eller blivit till djurfoder.
Med andra ord: Att påstå att processad mat skulle vara ohälsosamt är ungefär lika logiskt som att hävda att teknik är farligt eftersom den kan användas för att göra vapen eller skadliga kemikalier.
Nyttig mat kan vara hårt processad
Teknik och metoder är ofta neutrala, allt handlar om vad vi gör med dem. Därför är det även möjligt att använda industriella metoder för att tillverka livsmedel som vi inte bör äta för mycket av, men i fallet med livsmedel har tekniken överlag varit till godo, enligt Andreas Håkansson.
– Konserverade bönor, naturell yoghurt, växtbaserade drycker och havregryn är alla livsmedel som, utifrån en rent objektiv definition, har processats tämligen hårt av industrin, men som vi snarare bör äta mer av. Därför sänder debatten om att ”ultraprocessad” mat ut helt fel budskap.
Men kanske ännu värre – och mindre känt – är att klassificeringen i sig är direkt felaktig. Den så kallade NOVA-klassificeringen togs fram av ett par brasilianska forskare i näringslära år 2009 och delar in livsmedel i fyra kategorier:
- Helt oprocessad eller minimalt processad mat,
- processade kulinariska livsmedel,
- processade livsmedel och
- ultraprocessade livsmedel.
Vi har alltid processat vår mat
Bearbetning av våra livsmedel har alltid funnits, och har följt utvecklingen av jordbruksindustrin. Redan våra förfäder gjorde omvandlingsprocesser, till exempel genom att tillaga maten för bättre smak, och genom att torka eller röka kött för bättre hållbarhet.
I takt med en ökad livsmedelsproduktion och ultrabearbetade produkter har både konsumenter och producenter sett mot vår hälsa och miljö de senaste decennierna. Därför skapades NOVA-klassificeringen, som är en uppdelning av livsmedel i fyra grupper beroende på graden av bearbetning av de material som de är tillverkade av.
Idag är NOVA-klassificeringen internationellt erkänd som ett legitimt verktyg av organisationer som Världshälsoorganisationen, WHO, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Källa: Wikipedia
Märkliga klassificeringar av ultraprocessad mat
Men många livsmedel har hamnat i helt fel kategori, enligt Andreas Håkansson, som tar naturell yoghurt som exempel. Den har klassats i den lägsta klassen, ”minimalt processad”.
Läs mer: Sluta banta, ät rätt i stället – | forskning.se
– Utifrån ett processtekniskt perspektiv är det svårt att förstå varför. Mjölken som ska bli yoghurt har utsatts för relativt hårdhänt bearbetning i många steg – upplevt hundratals g-krafter i centrifugalseparator, accelererats till hundratals km/h i homogenisatorn och värmts till höga temperaturer i pastören, säger Andreas Håkansson.
Sötad fruktyoghurt klassar däremot NOVA som ”ultraprocessad”. Rent processtekniskt är skillnaden en ytterst mild inblandning av sylt.
– Att den som byter sin kraftigt sötade fruktyoghurt mot naturell yoghurt har större chanser att må bra är knappast någon nyhet. Men skillnaden beror inte på hur industriellt bearbetade livsmedlen är, utan på sammansättningen av näringsämnen.
Det finns gott om fler exempel på märkliga klassificeringar i NOVA, enligt Andreas Håkansson.
Hembakade kanelbullar klassas exempelvis som ultraprocessade medan hembakat bröd endast klassas som processat. Har brödet däremot tillverkats på ett större bageri och packats i plastförpackning klassas det plötsligt som ultraprocessat. Mjölkpulver – den kanske allra hårdast processade mejeriprodukten rent objektivt sett – klassas som minimalt processad. Läsk klassas samtidigt som ultraprocessad trots att läsktillverkning är en relativt enkel inblandning av koldioxid i saft.
Industriell tillverkning av livsmedel har gynnat de fattigaste
Någon komplett genomsyn har ännu inte gjorts. Därför går det inte att fastslå hur stor andel som är felmärkt. Men att många produkter hamnar fel och att indelningen tycks styras av mer eller mindre uttalade ideologiska föreställningar tycks klart, enligt Håkansson.
Hur har en sådan här missvisande lista kunnat få ett så stort genomslag?
– Det är en tilltalande story som fungerar väldigt väl, i allt från vetenskapliga artiklar till kvällstidningslöpsedlar, säger Andreas Håkansson
Storyn har en tydlig skurk som är lätt att känna igen (den onyttiga godisbiten i gräll plastförpackning) och den utmålar en till synes enkel lösning på ett komplext problem (allt som är fel med hur vi äter är industrimatens fel).
– Vi måste också komma ihåg att industriell livsmedelstillverkning alltid huvudsakligen gynnat de minst bemedlade i samhället. De med pengar, tid och kulturellt kapital har alltid rynkat lite på näsan åt den här vulgärt billiga och lättlagade maten. Till skillnad från många andra fördomar har den här dock fått blomma ut relativt förbehållslöst.
Artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet där forskare kommenterar aktuella händelser.
