Fiskar
-
Så kan man räkna gäddorna i sjön
Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie där forskare från SLU sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
-
Fler insatser krävs för att rädda torsken
Läget för torsken är kritiskt efter decennier med intensivt fiske i svenska vatten. Men även en rad miljöfaktorer påverkar torskens nuvarande status och förmåga att återhämta sig.
-
AI och satelliter håller koll på tjuvfiske
Ny teknik och effektivare övervakningsmetoder kan underlätta kartläggning av illegalt fiske i världen. Det visar en forskningsstudie.
-
Läget för gäddan sämre än befarat
Sportfiskare får allt mer sällan gäddor på kroken, visar en ny studie. Nedgången i beståndet har dessutom pågått länge. Säl och skarv tros bidra till den dystra situationen för gäddorna i Östersjön.
-
Torsken – överlevare med supergener
Torsken klarar sig genom ändrade villkor för liv i havet över lång tid. Varför är det så? Robusta paket av arvsanlag som försätter att vara intakta generation efter generation bidrar till torskens livskraft, visar forskare från Göteborgs...
-
Så mår svenska fiskar och skaldjur
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i...
-
Revansch för braxen – ska gå från bifångst till delikatess
Vad sägs om braxentacos till fredagsmyset? Ett nytt projekt vill lyfta karpfiskens rykte och låta den tåga in på våra matbord igen. Samtidigt kan miljöproblem som fisken orsakar i insjöar minskas.
-
Kemikaliemix fick fiskar att ändra beteende
Hormonstörande ämnen i naturen påverkar inte bara fullvuxna fiskar. De förändrar också hur ynglen beter sig. En studie visar att blandade kemikalier ledde till både hyperaktivitet och annorlunda simning.
-
Första fisken fångad i Centralarktis
Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Upptäckten visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.
-
Bättre miljö i älven utan förlust i kraftproduktion
Det går att genomföra åtgärder i reglerade älvar som ger mer miljövänliga flöden, med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Genom ekologisk reglering av flödet kan vissa av de reglerade vattendragens ekosystem återskapas och...
-
Ansjovis, sardin eller sardell? – professorn reder ut begreppen
Ansjovishyllan gapar tom i matbutiken och julfriden är hotad när Janssons frestelse står utan den salta fisken. Men varför är den slut när vi behöver den som mest? Och vad är ansjovis egentligen? Kerstin Johannesson, <a class="glossaryLink" ...
-
Norsk lax på rymmen hotar svensk vildlax
Norsk odlad lax rymmer från nätkassar i havet, vandrar upp i västsvenska vattendrag och parar sig med lokal vild lax. Det ställer till problem i det svenska laxbeståndet, då barn till kassodlad lax som föds och växer upp i naturen har svårare att...
-
Livsmedel från avfall kan bli vardagsmat
Vi kommer att äta allt mer mat tillverkad av det vi idag slänger bort. Hela broccolin till exempel. Det menar matetnologen Håkan Jönsson vid Lunds universitet.
-
Guppyfiskar förklarar hur vår hjärna utvecklas
Hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra, i en mosaikliknande evolution. Det visar ett selektionsexperiment med akvariefiskar. Efter bara fyra generationer av riktat urval hade en viss del av fiskens framhjärna ökat med 10 procent, men inga andra regioner.
-
Svensk lax äter insekter – blir hållbar
Odlad fisk föds ofta upp på importerad, vildfångad fisk. Men nu finns för första gången svensk lax uppfödd på insekter – som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.
-
Fler öringar i fritt flödande vatten
Fritt flödande vattendrag är viktiga för att hålla fiskbestånden friska. Populationer av öring är både talrikare och stabilare där strömsträckorna i vattendrag är stora och väl förbundna med varandra, visar en studie från...