Fiskar

Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och fåglar - men att fisken måste finnas där fåglarna...

Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar. Och det påverkar livet i vattnet. Förändringar ger oss sannolikt sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, enligt en avhandling från SLU.

Torsk och andra marina arter i Östersjön är genetiskt skilda från artfränderna i Västerhavet och Nordsjön. Bestånden har utvecklat egenskaper som gör det möjligt att leva och fortplanta sig i Östersjöns speciella miljö, visar en studie från Göteborgs universitet.

En ny avhandling från Umeå universitet visar att läkemedelsrester är mer beständiga i vattendrag än vad man tidigare trott. Studien ger också lugnande besked till de som fruktat att fiskar ska ta livshotande risker till följd av ångestdämpande läkemedel i vattenmiljön.

Storspiggen har successivt tagit över allt större delar av Östersjökusten och trots sitt lilla format har den blivit ett allvarligt hot mot gädda, abborre såväl som mot kusternas ekosystem.

Blåfenad tonfisk har ökat längs västkusten. För fjärde året i rad utrustas nu den fredade fisken med sändare som ska hjälpa forskare vid SLU att få kunskap att stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken, både i svenska vatten och internationellt.

Tidsserier av provfisken och klimatdata för kräftans liv, från romkorn till kräftfat, ger bra prognoser för kommande fiske. En prognos från SLU visar att årets fångst av signalkräftfiske i Vättern kommer att bli något större än förra året.

Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten i stället för att filtrera plankton eller svälja bottenslam. Den börjar med de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan, konstaterar en forskargrupp...

Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade hög konditionsfaktor, vilket betyder att merparten av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Det finns inga tydliga tecken på syrebrist i...

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får konsekvenser; för hur de mår, hur de växer,...

Temperaturen i Östersjön ökar snabbare än i den i världshaven. Men det finns arter som klarar varmare vatten. Hoppkräftan, en viktig födokälla för sill och skarpsill, klarar 2 till 4 grader varmare vattentemperaturer än dagens nivåer – åtminstone i Stockholms skärgård. Det finns...

Fiskar kan dela upp sig i lokala former som har olika levnadssätt och äter olika typer av föda, trots att de lever i samma sjö. Skräcken för farliga gäddor verkar vara en anledning till att sikbestånden i våra stora sjöar börjar dela upp sig i så kallade syskonarter. Det visar en studie...

Den svartmunnade smörbulten är en invasiv fisk, och unik eftersom den sprider sig till områden med vitt skilda salthalter. En ny avhandling visar att det har en snabb evolution – kanske för att deras spermier simmar så bra i både i både söt- och brackvatten. 

Dna-analyser av Atlantlax från 17 vattendrag längs den svenska västkusten visar att laxpopulationerna i varje älv och å är genetiskt unik, men också att Atlantlaxar oftare än Östersjölaxar ”felvandrar”. Lagom lite felvandring kan vara bra för att det kommer in nya gener, menar...

Studier på vilda fiskpopulationer har visat att små fiskar växer snabbare men att stora fiskar växer sämre vid högre vattentemperaturer. Nya matematiska modeller visar att klimatförändringar kan få stora effekter på storleksammansättningen i ett fisksamhälle och att uppvärmning ökar...

Hanar som måste konkurrera hårt med varandra om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan, än hanar som saknar rivaler.