Fiskar
-
Guppyfiskar förklarar hur vår hjärna utvecklas
Hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra, i en mosaikliknande evolution. Det visar ett selektionsexperiment med akvariefiskar. Efter bara fyra generationer av riktat urval hade en viss del av fiskens framhjärna ökat med 10 procent, men inga andra regioner.
-
Svensk lax äter insekter – blir hållbar
Odlad fisk föds ofta upp på importerad, vildfångad fisk. Men nu finns för första gången svensk lax uppfödd på insekter – som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.
-
Fler öringar i fritt flödande vatten
Fritt flödande vattendrag är viktiga för att hålla fiskbestånden friska. Populationer av öring är både talrikare och stabilare där strömsträckorna i vattendrag är stora och väl förbundna med varandra, visar en studie från Linnéuniversitetet. .
-
Invasiv ullhandskrabba ökar i Vänern
Yrkesfiskare i Vänern har sett en ökning av den invasiva arten ullhandskrabba de senaste åren. Krabban förstör både fiskeredskap och fångst, och kan orsaka kräftpest. En fortsatt övervakning är viktigt för att den inte ska få fäste när klimatet blir varme, menar forskare vid...
-
Bubblor hjälper fiskar att hitta rätt
Vissa vägar förbi vattenkraftverken dödar merparten av den vandrande fisken. Nu visar forskare hur bubbelbarriärer kan leda fiskarna rätt, bort från farliga passagerna i utbyggda älvar.
-
Blå åkrar ger klimatsmart mat
Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.
-
Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor
Putsarfiskhonor har bättre självkontroll och hanarna är bättre på att lära sig saker. När fisken, som är hermafrodit, byter kön byter den också kognitiva förmågor.
-
Doppet som låter hela fisken bli näringsrik mat
När sill fileas går halva fisken, full av värdefulla proteiner och omega-3-fettsyror, till spillo. Nu har matforskare hittat en lösning som håller härskningen stången, och ger tid att processa det näringsrika fiskrenset till nya livsmedel.
-
Hjälp forskare att fånga hummer
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.
-
Fiskar blir nervösa och fega av antidepressiva läkemedel
Hotet att bli uppäten av en rovfisk – men också rester av antidepressiva läkemedel – kan få fiskar att ändra beteende. Även utseendet kan förändras, visar en avhandling.
-
Så mår svensk fisk
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Däremot är bestånden av sik, lake, siklöja och abborre så pass starka i de fyra stora sjöarna så de klarar ett ökat fiske.
-
Risk att tångbälten slits sönder när havet försuras
En försurad havsmiljö kan göra att alger och tång växer snabbare. Men den snabba tillväxten riskerar att få allvarliga följder. Tången blir större till yta men inte till vikt, och går lättare sönder.
-
Dna-test för sill ger hållbarare fiske
Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader mellan bestånden. Det har resulterat i dna-tester som ska kunna användas för att särskilja bestånd åt och på sikt ge bättre och hållbarare underlag för fiskekvoter.
-
Spigg och muddring hot mot abborre och gädda
Norra Östersjöns viktigaste yngelkammare är de grunda avsnörda vikar som kallas Flador. Vikarna är varma och skyddade vilket gynnar reproduktionen av abborre och gädda. När vikarna muddras sjunker den förr så gynnsamma temperaturen och den yngelätande spiggen kan ta sig in, vilket på...
-
Tiamin – en livsnödvändig bristvara i Östersjön
Fler och fler arter i Östersjön drabbas av brist på det livsnödvändiga vitaminet Tiamin. Forskare vid Linnéuniversitetet har nu sammanställt en rapport som syftar till att ge en översiktlig bild kring varför tiaminbrist uppstår och hur omfattande problemen är.
-
Kraftiga tidvatten kan ha drivit fiskar till liv på land
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som idag, kraftiga tidvatten...