Fiskar
-
Så sprids frön mellan ålgräsängar i havet
Genom en ny metod har forskare kunnat identifiera vilka ålgräsängar vid svenska kuster som är särskilt känsliga och värdefulla, samt vilka ängar som bör restaureras inför framtiden.
-
Klimatavtrycket från norsk lax kan minskas
Klimatavtrycket av odlad lax har ökat, medan det för vildfångad fisk har minskat. Det visar en livscykelanalys av norsk vildfångad och odlad fisk samt skaldjur. Det finns stora möjligheter att minska klimatavtrycket inom fiskenäringen, särskilt för laxodling.
-
Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och...
-
Havsförsurning förändrar inga beteenden hos fiskar i korallrev
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar.
-
Laxens storlek och ursprung styr var i Östersjön de håller till
Östersjölaxen trivs bäst på vissa ställen i havet – beroende på vilken älv den härstammar i från. Även kroppsstorleken spelar roll för val av plats, enligt forskning från SLU. Upptäckten är viktig för att bättre planera laxfisket.
-
Torskens ”svarta låda” visar att syrebrist ligger bakom dålig hälsa
Syrebristen i havet tycks verkligen bidra till Östersjötorskens dåliga kondition, enligt en ny studie från SLU. Analyser av fiskens hörselstenar visar när den utsatts för syrebrist, något som kan kopplas direkt till torskens hälsa.
-
Därför får fiskar vitaminbrist
Fiskarna i Östersjön har periodvis drabbats av brist på vitamin B1 (tiamin), med neurologiska skador och död som följd. Varför är fortfarande okänt. Nu har forskare undersökt bakteriers och växtplanktons roll i dramat.
-
Myggnät mot malaria fångar fiskar istället för insekter
Myggnät avsedda för att stoppa malariamyggor används istället för fiske och kan förstöra tropiska kustekosystem. Merparten av de fiskar som fångas i myggnäten är mindre än ett finger i storlek, enligt forskare.
-
Årsringarna i örat avslöjar hur fisken mår
Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatförändringar blir allt vanligare. Genom att studera fiskarnas ”kemiska loggböcker” ska en forskargrupp undersöka hur exponering för hypoxi påverkar fisken och dess livsmiljö och...
-
Mediciner förändrar fiskars beteende
Läkemedel som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan hos människor gör fiskar djärvare. En studie storspiggar stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar roll för variationen i beteende mellan individer. Och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för...
-
Fritidsfisket vinner på minskad övergödning
Fler abborrar i Östersjön är blir resultatet av minskad övergödning i Östersjön, eftersom abborren gillar klart vatten. Detta vinner fritidsfiskarna på eftersom abborren är en populär fisk att fånga.
-
Kustmiljön tar stryk av fritidsbåtarna
Fritidsbåtar ger negativa effekter på kustmiljön. Störst skada gör de i grunda, vågskyddade områden, där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att styra bort påverkan från känsliga områden och ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på, går det att göra...
-
Havets läskigheter på menyn
Sjöpung, havsborstmaskar, trollhummer, havssnäckor, tångräkor och öronmaneter – det låter mer som läskigheter än läckerheter. Men i asiatiska länder som Japan och Korea värderas många för oss främmande arter högt som delikatesser. I framtiden kan de bli självklarheter även på...
-
Torskens meny ger verktyg för bättre fiskförvaltning
Balansen mellan rovfisken torsk och bytesdjuren sill och skarpsill är viktig för både fisket och ekosystemet i Östersjön. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en modell som beskriver fiskbeståndens interaktion och kan användas för en långsiktigt hållbar och lönsam fiskförvaltning.
-
Skonsammare fiskfällor för både fisk, fiskare och miljö
En ny fiskfälla för strömming, abborre och siklöja har utvecklats för att vara mer lätthanterlig och samtidigt ge bra fångster. Den är skonsammare för fiskare, fisken och miljön. Nu ska fiskeredskapet utvecklas vidare vid Högskolan i Gävle i samarbete med ett fiskeriföretag.
-
En aminosyra avgörande för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö
Förändring av en enda aminosyra i ett visst protein har spelat en viktig roll för hur strömmingen anpassat sig till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring finns hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten.