Sill - mums för både torsk och människa.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Balansen mellan rovfisken torsk och bytesdjuren sill och skarpsill är viktig för både fisket och ekosystemet i Östersjön. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en modell som beskriver fiskbeståndens interaktion och kan användas för en långsiktigt hållbar och lönsam fiskförvaltning.

I Östersjöns artfattiga miljö utgör sill och skarpsill den huvudsakliga födan för större torskar.

– Bristen på alternativa bytes- och rovdjursarter gör att arterna är väldigt beroende av varandra. En modell som gör det möjligt att förstå och rekonstruera hur predationen ser ut är därför väldigt användbar om man till exempel vill säkerställa att det finns tillräckligt mycket sill och skarpsill för torsken att äta, samtidigt som man kan bedriva ett bra fiske på dessa pelagiska arter, säger Nataliia Kulatska som doktorerat vid institutionen vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

I flerartsmodellen, som utvecklats av Nataliia Kulatska och hennes kolleger, rekonstruerades bestånden (antal och storlek) av torsk, sill och skarpsill under perioden 1974 till 2013 utifrån data från både yrkesfiske och vetenskapliga expeditioner. Baserat på fångstdata från det kommersiella fisket i kombination med unik data från torskmagar kunde man också uppskatta hur stora sillar och skarpsillar som fisket fångat och torsken ätit under samma tidsperiod.

Överlappande konkurrens om sill och skarpsill

– Min analys av vad torsken ätit visade att små torskar främst äter bottenlevande organismer – skorv och pungräkor – medan större torskar främst äter fisk. Torsken äter framförallt mindre sillar och skarpsillar än de som fångas i fisket. Men det finns ett överlapp i storlek, så torsken och fisket konkurrerar alltså i viss utsträckning om sillen och skarpsillen, säger Nataliia Kulatska.

Den flerartsmodell som forskarna tagit fram kan visa hur olika fiskescenarier påverkar bestånden av torsk, sill och skarpsill och kan användas som ett verktyg för ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Om modellen utvecklas ytterligare skulle den också kunna användas för att räkna ut vilka förvaltningsscenarier som bäst säkerställer att det finns tillräckligt mycket sill och skarpsill så att det räcker både till torsken och fisket.

– En bättre förståelse för hur interaktionen ser ut mellan fiskarterna och mellan fisken och fisket kan minska risken för framtida överfiske och därmed göra fisket mer hållbart och lönsamt på längre sikt, säger Nataliia Kulatska.

Avhandling:

Baltic cod predation: mechanisms, impact on prey, implications for fisheries

Kontakt:

Nataliia Kulatska, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, nataliia.kulatska@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera