Tema

Klimatavtrycket från norsk lax kan minskas

Klimatavtrycket av odlad lax har ökat, medan det för vildfångad fisk har minskat. Det visar en livscykelanalys av norsk vildfångad och odlad fisk samt skaldjur. Det finns stora möjligheter att minska klimatavtrycket inom fiskenäringen, särskilt för laxodling.

Norsk sjömat utgör en stor del av sjömaten vi äter i Sverige.
Sedan 2009 har norsk laxodling vuxit kraftigt och anläggningarna har blivit större och med mer avancerad utrustning och specialiserade fartyg. Med tillväxten har näringen fått ökade problem med dödlighet och reducerad tillväxt på grund av laxlus och sjukdomar. Dessa utmaningar har resulterat i ökad foderförbrukning, ökat behov av behandling med användande av servicebåtar samt produktion av läkemedel och fiskar som används vid behandling av laxlus. Ökad dödlighet leder till ökad foderanvändning eftersom man för en viss mängd foder får ut mindre fisk från odlingen och mängd och typ av foder är avgörande för vilket avtryck laxen får.

Fiskar i odling äter mer växtbaserat

– Under de sista tio åren har det skett en förskjutning i fiskarnas diet mot ett foder som till runt 70 procent är växtbaserat, detta på grund på grund av att tillgången på vild fisk är begränsad och i vissa fall ohållbara fiskenivåer. Mer växtbaserat foder är inte nödvändigtvis positivt ur klimatsynpunkt om marina råvaror ersätts med brasiliansk soja, vilket i stor utsträckning är vad som skett, säger Friederike Ziegler, forskare inom hållbar sjömat på RISE.

– Det räcker inte att bara titta på existerande foderråvaror, utan man behöver också ta fram nya. Ändring i sammansättningen av fodret utgör den största potentialen för att reducera laxens klimatavtryck, säger Friederike Ziegler.

Forskare från SINTEF Ocean AS, RISE Research Institutes of Sweden och Asplan Viak AS har tagit fram en rapport om norsk sjömats klimatavtryck, med en livscykelanalys av norsk vildfångad och odlad fisk, räkor och krabba med data för 2017.

I den nya analysen har forskarna tagit med effekten av klimatutsläppen på grund av förändrad markanvändning (land use change, LUC) vid produktion av soja och effekten av mikroingredienser som pigment och vitaminer i fodret, vilket också har bidragit till att klimatavtrycket av laxen har ökat.

Förslag som reducerar klimatutsläppen

I rapporten föreslås en rad åtgärder för att reducera klimatutsläppen vid laxodling. Det handlar om att få mer av laxen som produceras fram till konsumenten, det vill säga minska svinnet, förändra fodersammansättningen och förbättra foderutnyttjandet. Säkra full användning av biprodukter i hela distributionskedjan. Minimera transportbehov och hitta alternativ till flygfrakt. Att öka energieffektiviteten och övergå till förnybara energikällor är också identifierat som förbättringsområden. Potentialen till förbättring är stort, om vissa av dessa åtgärder genomförs kan utsläppen närmare halveras.

Klimatpåverkan av torskfiskar var i samma storleksordning som lax 2009, medan avtrycket av pelagisk fisk (sill, makrill) var lägre. De nya beräkningarna visar att det nu har gått ner för alla typer av vildfångad fisk. Detta orsakas av utfasningen av kylmedel med hög klimatpåverkan, men också större fiskbestånd vilket leder till mer effektivt fiske och visar på betydelsen av en god förvaltning av fisket.

Forskarna bakom rapporten menar att om all torsk idag blev fångad av de mest bränsleeffektiva fiskebåtarna, skulle det totala klimatavtrycket från fiske till leverans i Europa nästan halveras. Skaldjur (räkor och kungskrabba) har högst klimatpåverkan bland produkterna från fiske.

Mindre klimatavtryck från fisk än kött

I studien har forskarna också jämfört klimatavtrycket av norsk sjömat med animalieprodukter från europeisk produktion. Jämförelsen visar att nötkött och gris har större klimatavtryck än all sjömat, och att lax och räkor ligger högst bland sjömatsprodukterna, mellan kyckling och gris. För att kunna jämföra land – och havsbaserade proteinkällor togs effekten av markanvändning bort, detta påverkar kyckling och lax mest då dessa idag har högst andel soja i fodret (runt 20%).

Kontakt:

Friederike Ziegler, RISE, friederike.ziegler@ri.se

Rapporter:

2020 års rapport: Klimaregnskap for norsk sjømatnæring
2009 års rapport: Carbon footprint of seafood products 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Klimatavtrycket från norsk lax kan minskas

 lästid ~ 3 min