Invasiv ullhandskrabba ökar i Vänern

På uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och länsstyrelserna i Värmland och Västra Götalands län har forskare vid Högskolan i Skövde genomfört en pilotstudie om ullhandskrabbor i Vänern. Kartläggningen genomfördes under våren 2021.

– Genom de pågående klimatförändringarna kan vi i framtiden förvänta oss att fler främmande arter påträffas i våra vattendrag, säger Sonja Leidenberger, forskare och lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.

Ullhandskrabban kommer med fartygens barlastvatten

En EU-förordning listar de invasiva arter som bedöms kunna orsaka störst skada på våra inhemska ekosystem, påverka den biologiska mångfalden och även leda till stora ekonomiska förluster. En av de 100 värsta främmande arterna är den kinesiska ullhandskrabban som har sitt ursprung västra Stilla havet, utanför Kina. I Vänern gjordes det första fyndet 2004. Genetiska studier visade att ullhandskrabban i Vänern kom från en population i Elbe i Tyskland. Det är med fartygens barlastvatten som den icke inhemska krabbarten kommer in i våra svenska sjöar och vattendrag.

Forskarna vid Högskolan i Skövde är klara med pilotstudien och resultatet visar att yrkesfiskare har gjort flest observationer av den invasiva arten under de senaste åren.

De flesta yrkesfiskare i Vänern har sett den invasiva arten

– Vi genomförde telefonintervjuer med 34 av Vänerns totalt 50 yrkesverksamma fiskare och vi har även pratat med några fritidsfiskare. Drygt 70 procent av yrkesfiskarna har observerat ullhandskrabbor i Vänern och de flesta observationerna har gjorts sedan 2018, säger Sonja Leidenberger.

Det är främst under sommar och höst som de fått upp krabborna i sina redskap. De har fångat flest i bottensatta nät eller i storryssjor på botten med sand och lera. Under pilotstudien har forskarna från Högskolan tillsammans med representant från Länsstyrelsen i Värmland gjort egna provfisken med olika fångstredskap under vår och försommar.

– Vi genomförde provfiske utanför Lidköping, Karlstad, Vänersborg, Kristinehamn och Otterbäcken, som ses som högriskområden för den invasiva arten. Vi fångade inga ullhandskrabbor och det kan bero på flera orsaker såsom fel årstid, att fångstredskapen inte låg tillräckligt länge i vattnet eller att de lågt för djupt, säger Sonja Leidenberger.

Ullhandskrabbor förstör både fiskeredskap och fångst

Sonja Leidenberger konstaterar dock att yrkesfiskarna ger en tydlig bild av en ökad förekomst av ullhandskrabbor sedan 2018 jämfört med tidigare.

Alarmerande är att de har gjort observationer med omkring hundra vuxna krabbor på ett ställe. Ullhandskrabbor kan förstöra fiskeredskap och även fångsten då de äter både fisk och fiskyngel. Vid en etablering vet vi att populationen kan öka snabbt, det har vi sett i andra europeiska länder.

Ullhandskrabban sprider även kräftpest och forskarna lyfter att det finns risk att krabborna vandrar från Vänern genom Klarälven till Norge och kan sprida den smittsamma kräftpesten även dit.

Övervakning kan säkra biologisk mångfald i Vänern

– Genom flerårig övervakning med traditionella fångstmetoder men också prova nya molekylära upptäckningsmetoder kan vi förhindra att en stabil population av ullhandskrabbor bildas i Vänern. Det är också viktigt att alla fynd och observationer som görs av ullhandskrabban i Vänern rapporteras till databasen Rapportering av vattenorganismer, Rappen.nu. På så sätt kan vi säkerställa framtidens fiske och biologiska mångfald i Sveriges största sjö.

Förstudien ska ligga till grund för eventuellt fortsatt inventeringsarbete i framtiden. Det är viktigt att tidigt upptäcka främmande arter för att snabbt kunna vidta åtgärder. Kan man följa upp nya fynd eller plocka bort främmande individer kan den biologiska mångfalden då kan bevaras i Vänern.

Kontakt:

Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap Högskolan i Skövde, sonja.leidenberger@his.se