Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade hög konditionsfaktor, vilket betyder att merparten av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Det finns inga tydliga tecken på syrebrist i området, men studien visar att tillståndet för fiskarna är långt i från bra.

Sedan 2015 har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet utfört provfisken med bottensatta nät i området kring Åhus i Hanöbukten. Undersökningarna visar att de totala fångsterna i Hanöbukten har minskat mellan åren 2015-2018, men under 2019 bröts den nedåtgående trenden med lite högre fångster.

Flera orsaker kan ligga bakom utvecklingen, men minskande vattentemperaturer under provfisket kan vara en förklaring.

– Provfiskefångsten domineras av sill, torsk och rötsimpa, men även en del skrubbskädda fångas i näten, säger Anna Lingman, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), som medverkat vid provfiskena och är huvudförfattare för rapporten.

Färre stora torskar

Överlag ses inga större förändringar över tid i det undersökta fisksamhällets artsammansättning och struktur under de åren som provfisket utförts. Tillståndet för fisken i Hanöbukten avviker inte heller nämnvärt från de undersökningar som gjordes i området under 2010-talet, och inte heller från tillståndet i södra Östersjöns kustområden som helhet. Det finns dock en tendens till att mängden stora fiskar som fångas i provfisket minskar överlag, och det gäller särskilt stor torsk.

– Något som är slående är också att torsken i området är i så dålig kondition. Under 2019 hade bara åtta procent av de torskar vi fångade en konditionsfaktor som klassas som hög och det innebär att fisken är mager och växer dåligt. I förlängningen påverkar detta i sin tur fiskens förmåga att reproducera sig, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och projektledare för provfisket.

Hela 24 procent av de fångade torskarna hade en konditionsfaktor som klassas som låg, vilket är den högsta siffran under de fem år provfisket pågått. Torskens dåliga kondition är inte unikt för Hanöbukten. Det är idag ett allmänt fenomen i södra Östersjön, men som är som mest tydligt i Östersjöns grundare kustområden som inte utgör kärnområden för torsken.

Fiskar med hudsår och tumörer

Ett annat intressant resultat från provfisket är den relativt höga andelen fisk med yttre skador, sjukdomar och andra defekter. De vanligaste avvikelserna som observerades hos fisken i provfiskena var hudsår, tumörer och skeletteffekter. Avvikelserna fanns främst hos arterna torsk, rötsimpa och skrubbskädda.

– Även om andelen fisk med yttre fysiska avvikelser i provfisket under 2018 och 2019 var något lägre än under åren 2015-2017, är den fortfarande något förhöjd jämfört andra områden som undersökts. Varför är inte klarlagt, men tidigare studier visar inte på någon tydlig koppling till miljögifter och annan miljöstörning, säger Anna Lingman.

Forskarna vid SLU Aqua konstaterar att tillståndet för kustfisken i Hanöbukten inte är tillfredställande. Vad som orsakat detta är dock inte klarlagt, men allt tyder på att tillståndet inte är unikt för Hanöbukten utan även gäller andra delar av södra Östersjön och därför sannolikt har sitt ursprung i en större och mer omfattande miljöförändring än den som skett lokalt i Hanöbukten.

Provfiskena genomförs av Kustlaboratoriet vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). Resultaten från provfiskena har nu sammanställts i en rapport som publicerats på SLU:s webb.

Rapporten:

Västra Hanöbuktens kustvatten – Åhus 2015-2019 Faktablad – Resultat för övervakningen av kustfisk 2020:4 (pdf)

Kontakt:

Jens Olsson, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
jens.olsson@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera