Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Läget för torsken är kritiskt efter decennier med intensivt fiske i svenska vatten. Men även en rad miljöfaktorer påverkar torskens nuvarande status och förmåga att återhämta sig.

Fiske har tidigare visat sig ha störst påverkan på torskbeståndet, men trots att det riktade fisket har stoppats eller minskats kraftigt i de hav som omger Sverige ses inga tydliga tecken på återhämtning. Samtliga bestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak uppvisar fortsatt dålig status.

En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att en rad miljöfaktorer påverkar utvecklingen för torsken.

– Starkt nedfiskade bestånd kan ibland återhämta sig mycket långsamt trots att fisket har stoppats. Samtidigt kan andra faktorer än torskfiske bromsa eller förhindra återhämtningen, säger forskaren Andreas Bryhn vid SLU.

Flera hot mot torsken

Faktorer som bifångster, övergödning, syrebrist, predatorer ( andra djur som äter torsken) och miljögifter kan också påverka beståndens utveckling. Dessa faktorer blir särskilt viktiga att ta hänsyn till när bestånden är svaga.

Sammanställningen beskriver även möjligheter och begränsningar med åtgärder som skulle kunna hjälpa torsken.

– Att sätta fiskekvoter som följer beståndens status och övriga miljöförhållanden och att minimera bifångster av torsk i fiske efter andra arter ser vi som viktigast, säger Andreas Bryhn.

Skydda livsmiljöer och minska trålning

Övriga åtgärder kan vara att minska påverkan från predatorer som exempelvis säl, skarv och vissa fiskarter och att skydda livsmiljöer där torsken växer upp. Att minska negativ påverkan på havsbotten från trålning, förbättra torskens födotillgång och att sätta ut odlad ungtorsk är andra insatser som kan göras.

– Om torsken ska kunna återhämta sig så räcker det troligtvis inte med de verktyg som idag används inom fiskförvaltningen. Det är dock svårt att förutsäga effekterna för torsken av de åtgärder som vi diskuterar. Därför poängterar vi att om nya åtgärder införs, så bör de läggas upp som forskningsstudier och följas upp noga, säger Andreas Bryhn.

 

Forskningssammanställning

Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?, Ocean and Coastal Management.

 

Kontakt

Andreas Bryhn, docent vid institutionen för akvatiska resurser, SLU,
andreas.bryhn@slu.se,

Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU, mattias.skold@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera