Fåglar
-
Färre fåglar i stadsskogar oavsett skogens kvalitet
Det går inte att omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är. I en stadsskog finns betydligt färre fågelarter än i motsvarande skog på landet.
-
Andungar på rad får IgNobelpris
Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.
-
Uggla kan ge räddning för hörselskadad
Hörselbenet hos hornugglan kan tjäna som förebild till framtida hörselproteser, eftersom det är stabilt och har god förmåga att vidarebefordra ljud. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
-
Därför gillar de flesta hackspettar sött – men inte göktytorna
Fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Nu visar en studie att hackspettar har återfått sötsuget. I alla fall de flesta.
-
Fåglar gynnas av evighetsträd i granskog
Har träd som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet? Ja, det finns både fler arter och fler individer i sådan skog, visar forskning.
-
Strutsens äggklocka kräver stabila temperaturer
Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men för att vilja lägga ägg ska temperaturen helst vara jämn. Klimatförändringarna väcker därför oro för bamsefågelns framtid.
-
Äldsta fågeln i Sverige blev 48 år
En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
-
Hanfåglarna visar vägen till Afrika
När skräntärnorna flyttar till Afrika är det hanfåglarna som ansvarar för ungarna. Efter att ha fött upp ungar behöver honorna tid för återhämtning.
-
Flyttfåglar skiftar höjd nästan hela tiden
Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visar data från små loggar som forskare vid Lunds universitet fäst på nattskärror. Under ett års tid har mätarna registrerat höjden som flyttfåglarna befunnit sig på, var femte minut.
-
Trollslända flyger tur och retur över indiska oceanen
Forskare har rett ut detaljerna kring segeltrollsländans fantastiska flytt över indiska oceanen. – Vi har kommit närmare lösningen på gåtan hur en liten trollslända som väger 300 milligram kan korsa 200 mil öppet hav, säger lundaforskaren Johanna Hedlund .
-
Blåmusslor på västkusten försvinner
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
-
”Paddington” siktad i Anderna – nytt hopp för hotad björnart
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
-
Varför krockar inte fåglar?
Hur undviker fåglar att krocka när de flyger genom täta trädkronor? Forskaren Per Henningsson tog hjälp av familjens undulat för att ta reda på svaret.
-
Vilda djur söker kontakt med människor
Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns - tamhönsens vilda släktingar.
-
Artificiellt ljus sabbar dyngbaggarnas inre kompass
Artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig.
-
Ny skalbagge funnen i fossilt bajs
Forskare har hittat, klassificerat och namngett en liten utdöd skalbaggsart i fossiliserad spillning. Till sin hjälp hade de en hungrig dinosaurie som svalde dem i mängder för 230 miljoner år sedan.