Små fågelungar i händer
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

För en liten nykläckt fågel kan livet i en stad vara svårt. Forskning visar att de tydligt påverkas av en viss typ av luftförorening och vilka träd som finns i närheten av boet.

Städer är generellt en svår miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så vet forskarna ganska lite om.

En stad har så annorlunda och förändrad miljö jämfört med djurens naturliga habitat att det är svårt att sätta fingret på vad som påverkar djuren mest. Är det föroreningar i luften och artificiellt ljus om natten? Eller påverkas djuren av vilka växter som finns, eller snarare saknas, i staden?

I en ny studie vid Lunds universitet har forskare undersökt hur fåglars fysiologi påverkas av ett liv i staden, och vilka delar av stadsmiljön som har störst betydelse för de unga fåglarnas mående.

– Vi kan visa att fågelungars fysiologi påverkas av den lokala miljön och de stadseffekter som finns där. Det som vi ser påverkar ungarna mest är vilken sorts träd som finns i närheten av boet samt en viss typ av luftförorening, det vill säga PM 2,5, luftburna partiklar mindre än 2,5 mikrometer, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen vid Lunds universitet.

Mer detaljerad studie

Vanligtvis när städers effekter på fåglar och djur undersöks används ofta så kallade urbaniseringsgradienter. Där generaliseras ofta miljön till ”mer urbaniserad” eller ”mindre urbaniserad”.

I den aktuella studien valde forskarna en mer detaljerad metod där de tittade på flera olika och specifika aspekter av stadsmiljön. De undersökte två olika sorters luftföroreningar, temperatur och artificiellt ljus. De tittade också på hur många och vilka arter av träd som fanns i närheten av de undersökta fågelbona.

Därefter kopplade forskarna enskilda delar av miljön till fåglarnas fysiologi. De tittade de främst på nutrition, näringsämnen i kroppen, och antioxidanter som bland annat skyddar mot luftföroreningar. Här såg forskarna att luftföroreningarna minskade fåglarnas antioxidantkapacitet och att ungarna blev större när det fanns fler ekar i området.

Träd i centrala Stockholm
Bild: Philip Myrtorp/Unsplash

Stora variationer i stadsmiljöer

Studien har inte undersökt om påverkan på ungarna är dålig för dem på lång sikt, även om det finns skäl att anta det.

– ­Det viktigaste resultatet av studien är faktiskt att vi kan visa att det går att isolera delar av stadsmiljön och koppla dem till effekter på djur och natur. Det visar att vi ska vara försiktiga med att generalisera stadsmiljö, att det finns en stor variation i naturen här, och att vi faktiskt på sikt kan peka på specifika delar av staden som extra viktiga eller extra dåliga för ekosystemet. Det har stor betydelse för stadsplanering och naturvård i staden, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Lunds universitet

Betydelse för framtida stadsplanering

Resultaten kan på sikt få betydelse för utformningen av våra städer.

– Jag hoppas den här typen av konkreta resultat kan leda till effektiva och riktade åtgärder för att bygga bättre städer för både människor och natur. Att vi har ett fungerande ekosystem i staden är inte bara viktigt ur en biologisk synpunkt, utan spelar även stor roll för att vi människor ska må bra, säger Johan Kjellberg Jensen.

Han hade förväntat sig att se ett större samspel mellan de olika miljöfaktorerna som undersöktes – att vissa effekter bara skulle uppstå när flera olika delar av miljön interagerade. Men så var det inte.

– Sedan ska man såklart vara ödmjuk inför att det här bara är en studie, och med en ganska nydanade metod, så mer forskning krävs innan vi kan dra några helt entydiga slutsatser.

Studie:

Quantifying the influence of urban biotic and abiotic environmental factors on great tit nestling physiology, Science of The Total Environment.

Kontakt:

Johan Kjellberg Jensen, doktorand, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera