Struts med ungar
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men för att vilja lägga ägg ska temperaturen helst vara jämn. Klimatförändringarna väcker därför oro för bamsefågelns framtid.

Förra året kunde ett forskarlag vid Lunds universitet konstatera att strutsar är mycket känsliga för växlande temperaturer i samband med äggläggning.

Om temperaturen stiger eller sjunker fem grader eller mer från idealtemperaturen på 20 grader påverkas de långhalsade fåglarnas reproduktionsförmåga märkbart.

Betydligt färre ägg

Forskare har genom 20 års studier på 1300 strutsar i Sydafrika kunnat slå fast att honorna lade upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. I en ny studie har forskarna dykt ännu djupare i strutsens genetik.

– Vi upptäckte att gener som ökar värmetoleransen också minskar kyltoleransen och vice versa. Så även om strutsen kan utvecklas för att klara en varmare miljö kommer det att kosta dess förmåga att hantera kallare perioder, säger Mads Schou som är forskare vid Lunds universitet.

Måste klara växlande temperaturer

Klimatförändringarna kommer nämligen inte bara att leda till stigande medeltemperaturer. Enligt aktuella prognoser kommer temperaturerna även att variera i högre utsträckning än i dag. Djurens förmåga att klara av både varma och kalla perioder blir helt avgörande för deras möjligheter att överleva.

– Tidigare forskning på ryggradsdjur har fokuserat på de fysiologiska och beteendemässiga svaren på stigande temperaturer. Kunskapen om djurens genetiska potential att anpassa sig till fluktuerande temperaturer är därför väldigt liten, säger Mads Schou.

Svår balans

Evolutionär anpassning är full av avvägningar. En ökad kroppsstorlek hos en elefanthane ökar till exempel dess konkurrensförmåga men kräver samtidigt mer föda. Lundaforskarnas arbete visar att värme- och kyltolerans är sammanflätade i en sådan balans och om den är ett allmänt fenomen hos alla arter kommer djuren att bli mer sårbara för klimatfluktuationer än man tidigare trott.

– Vi blev till en början positivt överraskade när vi upptäckte att strutsen besitter det genetiska materialet som gör att den kan anpassa sig till både varmare och kallare temperaturer. Men det är antingen eller som gäller, säger Mads Schou.

Förutom Lunds universitet har University of Stellenbosch och Western Cape Department of Agriculture, Elsenburg deltagit i arbetet.

Vetenskaplig studie:

Evolutionary trade-offs between heat and cold tolerance limit responses to fluctuating climates, Science Advances.

Kontakt:

Mads Schou, forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet, mads.schou@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera