Äldsta fågeln i Sverige blev 48 år
-
- Artikel från Naturhistoriska riksmuseet
- Ämne: Natur & teknik
En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
Numret på den döda sillgrisslans ringmärkning rapporterades till ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet. Det tidigare åldersrekordet var 47 år och tio månader och gällde även det en sillgrissla.
På tredje plats i Europa
Den nu hittade fågeln är den tredje äldsta från ringmärkningen i Europa, där två mindre liror uppnått åldrar på nästan 51 respektive 52 år. Den äldsta kända ringmärkta fågeln i världen är en laysanalbatross, kallad Wisdom, som var minst 70 år när den 2021 observerades levande på atollen Midway nära Hawaii.
Kontakt:
Thord Fransson, forskare, Naturhistoriska riksmuseet, Thord.fransson@nrm.se
Fågelmatning på vintern gör småfåglar friskare
Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Matning under vinterhalvåret kan också ge friskare fåglar, enligt forskning från Lunds universitet....
Flyttfåglar rastar för att stärka immunförsvaret
Flyttfåglar brukar mellanlanda under flygturen till varmare länder. De rastar för att äta och få ny energi – men också för att boosta sitt immunförsvar. Det visar en...
Blåmesar är nyfikna – men inte lika kvicka som talgoxar
Blåmesar är inte fullt lika snabbtänkta och läraktiga som talgoxar. Men mesarna presterar ändå bättre än många andra fåglar i tester som visar förmåga att klura ut hur...
Värmeböljor tvingar sillgrisslorna att överge ungarna
Värmeböljor i klimatförändringens spår hotar häckande havsfåglar. Sillgrisslorna utanför Gotlands kust gör vad de kan för att svalka sig, men det innebär att sårbara...
Talgoxens omgivning styr hur maten hittas
Alla talgoxar kan lära sig att hitta föda snabbt med hjälp av färger eller dofter. Men prioriterar de luktsinnet eller synen under matjakten? Valet beror på om de är...
Svenska träd får stadsfåglar att kvittra och bygga bo
Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under...
Gener styr lövsångarnas flygresa till värmen
Lövsångare har medfödd koll på sin vinterdestination, men vad får dem att välja mellan västra, östra eller södra Afrika? En studie visar att kompassen styrs av två...
Robot med fågelvinge banar väg för flaxande drönare
Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en studie. Resultaten kan få betydelse för att utveckla flygförmåga, hastigheter och bärkraft...
Julbuffé på fågelbordet lockar olika arter
Havrekärvar hör till julen, men det är inte favoritmat för de flesta fåglar. Vill du se många olika arter i trädgården bör en varierad meny erbjudas de flygande...
Fågelungar har det tufft i städerna
För en liten nykläckt fågel kan livet i en stad vara svårt. Forskning visar att de tydligt påverkas av en viss typ av luftförorening och vilka träd som finns i närheten av...
Rödhake och japansk näktergal lika som bär – men inte alls nära släkt
Den svenska rödhaken och den japanska näktergalen är mycket lika till utseendet – se bilderna här. Men de är inte alls nära släkt, visar en ny kartläggning av...
Nyfödda fågelungar känner igen sin dialekt – men hur?
Fåglar har dialekter. Och fågelungar som är så unga som 12 dagar kan känna igen sin dialekt, visar en ny studie. Men varifrån kommer den förmågan? Det grubblar forskarna...
Läs också
- 1
- 2
- 3
