Demokrati

Ryssland har oprovocerat attackerat Ukraina. Varför har det skett och hur tänker Vladimir Putin egentligen? Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid Stockholms universitet och FOI, analyserar läget utifrån sitt forskningsfokus, den ryska bilden.

Demokrati är en självklarhet i västvärlden – men bara politisk demokrati, inte ekonomisk. I företag bestämmer några få och det finns ingen rösträtt för anställda.

Pressekreteraren har gått från att vara en servicefunktion till att få en allt starkare och mer central roll i det politiska arbetet. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar.

Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet än de som inte är religiöst aktiva. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

Enbart visselblåsare och grävande journalister kan kontrollera säkerhets- och underrättelsetjänster i västerländska demokratier. Varken parlament eller rättssystem har klarat av att upptäcka kränkningar av de egna medborgarnas rättigheter.

Efter upptrappningar av konflikten i Myanmar befinner sig nu stora delar av landet i en krigssituation. Dessutom har man drabbats hårt av covid-19.

Språket har blivit en valfråga i Tyskland. Högernationalister vill få bort könsneutrala ord. Och göra tyskan till en identitetsfråga, säger språkforskare.

Svenska nyhetsmedier står starka på digitala plattformar och fortsätter att prioritera granskande och undersökande journalistik, visar en internationell studie. Men i Sverige, liksom i övriga undersökta länder, är det sämre ställt med journalisters anställningstrygghet.

Är ökad polarisering enbart av ondo? Inte nödvändigtvis menar forskare som just nu studerar politisk polarisering på internet. De pekar också på avgörande skillnader mellan USA och Europa.

Estland och Ukraina tog klivet ut ur Sovjetunionen 1991. Sedan dess har de utvecklats till två suveräna stater. Men inflytande från internationella aktörer på staternas framväxt är märkbar, visar en studie från Södertörns högskola.

Trettio år efter murens fall revolterar den belarusiska befolkningen mot diktatorn Lukasjenko, som lett ”den sista Sovjetstaten” sedan 1996. Varför nu? Och hur ser egentligen relationen ut mellan Ryssland och Belarus? Professorn i Europastudier Barbara Törnquist-Plewa har följt utvecklingen...

Risken är liten att etablerade demokratier med lång erfarenhet av demokratiskt styre bryter samman vid en kris, likt coronakrisen som vi nu upplever. Värre är det för nya demokratier, särskilt de med svagt civilsamhälle och svaga partier. Det visar ny forskning.

Den indiska tänkaren Wahiduddin Khan förespråkar en liberal-demokratisk och sekulär stat med religionsfrihet, i Gandhis anda. Han tar tydligt avstånd ifrån politisk islam. Samtidigt blir hindunationalismen alltmer anti-muslimsk. En ny avhandling analyserar Khans bild av islam.

Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. ”Demokrati handlar inte bara om sanning”, säger Farkas och betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Att öka medie- och informationskunnigheten bland medborgarna har blivit en alltmer angelägen demokratifråga. Ulla Carlsson, Unescoprofessor vid Göteborgs universitet, är redaktör för en ny bok som lyfter fram politikernas ansvar för digitaliseringen.

Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. I år är det viktigare än någonsin att rösta, eftersom enskilda parlamentariker fått alltmer att säga till om i EU. Samtidigt blir partigruppernas makt allt större på de enskilda ländernas bekostnad.