Magdalena Andersson, till vänster, utomhus och framför mikrofoner.
Statsminister Magdalena Andersson besöker Finland i mars 2022. Bild: Fanni Uusitalo/Wikimedia commons*
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

“Sverige som jag älskar”. Inför valet öste svenska partiledare kärlek över Sverige. Och två partiledare utmärkte sig retoriskt, enligt forskare.

Det är Gunilla Almström Persson, retorikforskare vid Stockholms universitet, som har studerat vilka ord och uttryck som var vanliga i valrörelsen 2022. I stort alla partiledare, konstaterar hon, gav uttryck för en kärlek till Sverige.

Det visade sig i uttryck som “I mitt Sverige” och “Sverige, som jag älskar”. Pronomen som vi, vår och oss har använts mycket under valrörelsen 2022.

Annorlunda fyra år tidigare

Detta skiljer sig från valrörelsen 2018, säger Gunilla Almström Persson.

– Andra ämnen var viktiga i valrörelsen 2022 jämfört med valet 2018. Då arbetade man mycket med uttrycket ”att bygga upp Sverige”. Då kunde man höra ”Här är Sverigebilden”, ”Det här är Sverige” eller ”Min berättelse av Sverige”. Det har man inte gjort i den här valrörelsen.

Här är viktiga ord 2022

En annan förändring 2022, i anslutning till uttrycket ”Mitt Sverige”, är orden tillsammans och gemenskap, säger Gunilla Almström Persson.

– Det såg eller hörde vi inte under valet 2018. Andra ord som inte varit lika tydliga men som används under Almedalstalen och debatterna är plikt, rätt och förpliktelse – och detta oberoende av partitillhörighet.

Två partiledare sticker ut

Två partiledare utmärkte sig retoriskt under valrörelsen, nämligen Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L), enligt Gunilla Almström Persson.

– Magdalena Andersson har valt en annan strategi jämfört med de andra partiledarna. Under partiledardebatterna har det stundtals varit rörigt och partiledarna har pratat i munnen på varandra. När det skett har Magdalena Andersson varit knäpptyst och avstått från att delta. När hon fått ordet har hon i stället hänvisat till sina kollegor i EU och ute i världen; på så vis försöker hon visa att hon är en landsmoder och en större ledare. Magdalena Andersson aspirerar till att vara en trygg och säker ledare för Sverige, likt Angela Merkel för Tyskland, säger Gunilla Almström Persson.

Om Johan Pehrson säger hon:

– Han är inte mediatränad som de andra förefaller sig att vara. Johan Pehrson är naturlig och inte tillgjord. Han har fått kritik för att han skämtar men det gör honom samtidigt folklig. Johan Pehrson skapar känslan av igenkänning och någon som är bekant, i positiv bemärkelse.

Valrörelse-trend: Mindre argumentation

Gunilla Almström Persson ser trender i svenska valrörelser. En trend är att valrörelser blir mindre argumenterande och mer budskapsdrivande.

– Det vill säga, var och en kommer till debatterna med sina talepunkter och budskap men lyssnar litet på vad de andra partiledarna har att säga.

Mycket viktigt för politiker att välja ord noga

En annan trend är att val av ord har stor betydelse. Partierna och politikerna söker ord som ska kunna sätta sig. Det handlar om ord med metaforiska drag, som ska styra hur vi människor tänker om världen kring oss.

– Ett exempel är ordet ”utanförskap”. Det styr tanken till att det finns en gräns. Metaforen och ordvalet av utanförskapsområden har använts under valet 2022. Det låter väldigt negativt – vem vill bo i ett utanförskapsområde? De metaforiska orden får gärna vara slagfärdiga. Man söker slagkraftiga formuleringar som ökar engagemang och interaktion och därmed möjlighet att styra rapporteringen från valet, säger Gunilla Almström Persson.

Problematiskt för demokratin

För demokratin är det mindre bra om politiker inte bemöter varandras argument. Väljarna behöver höra argument och motargument, annars är det svårt att fatta välgrundade beslut. Det är också negativt om politiker i ökad grad inte lyssnar på varandra i debatter, menar Gunilla Almström Persson.

– Samtalet och bemötandet, politiker emellan, hör samman med hur vi som medborgare påverkas och politikernas roll som förebilder. Det är viktigt för att leva i en demokrati och vara människa; att man lyssnar på och bemöter varandra respektfullt. Det är viktigt, även när man inte håller med eller delar samma synsätt.

Det var inte bättre förr

Det är lätt att tro att debattklimatet har hårdnat och att de politiska samtalen var mer respektfulla förr. Men det är inte sant, säger Gunilla Almström Persson. Lyssna bara på debatterna på 1970- och 1980-talet mellan socialdemokraten Olof Palme och moderaten Gösta Bohman. Deras ton var hård.

– De använde personangrepp som verkligen inte var hyggliga. Däremot är det nytt att man använder sociala medier utöver tal och debatter. På sociala medier tillåts det att ha en retorik som är mer polariserad, onyanserad och förenklad. Det kan bidra till känslan och tanken att debattklimatet är hårdare nu än förr. I sociala medier, med de korta och snabba inläggen, blir det hårdare.

Kontakt:

Gunilla Almström Persson, universitetslektor, Stockholms universitet
gunilla.persson@su.se

*Bild: Fanni Uusitalo/Wikimedia commons. Licens: CC BY 2.0.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera