Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Sociala medier" i kronologisk ordning.
Att politiker drabbas av hot, trakasserier och skrämseltekniker blir vanligare. Och framträdande politiker som är kvinnor trakasseras och tystas i högre utsträckning än manliga kollegor. Denna klyfta får följder för demokratin, enligt en ny avhandling.
Killar och tjejer på högstadiet gör det i lika stor utsträckning, men tjejer har mer negativa erfarenheter. De känner större press att dela bilder av sig själva och blir oftare ”skammade”, visar forskning.
Ungdomar sover ofta för lite. Och många av dem tycker att vuxna bör skärpa till sig och bestämma mer – till exempel genom att kräva att skärmar släcks i god tid på kvällen. Det framgår av en avhandling.
Fler prenumererar på dagstidningar. Och befolkningen i Sverige ägnar överlag mer tid åt medier jämfört med hur det var före pandemin. Det framgår av statistik från Göteborgs universitet.
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
Vladimir Putin ljuger öppet om kriget i Ukraina. Men det stora ohämmade ljugandet, även om stora saker som går att kontrollera och avfärda, är inget nytt i politiken. Det säger Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola.
Kläder och skor köps på nätet. Färre jippon sker i fysiska butiker. Pandemin har fått tydliga konsekvenser för klädbranschen i Sverige, visar forskning. Och utvecklingen ser ut att hålla i sig.
Välregisserade videor, bilder på friande soldater, statistik över döda. Ukrainas kommunikation utåt kring kriget är på många sätt unik i världen. Här är skälen till det, enligt Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Den digitala övervakningen ökar konstant. Vissa människor vill göra motstånd och begränsa övervakningen. Men många ser också övervakningen som ett nödvändigt ont, enligt forskare.
Varför deltar vissa sociala medier-användare i debatter om vaccinationer? En studie har undersökt motiven bakom inläggen – något som kan vara nyckeln till om myndigheter ska lyckas nå ut med information under kriser.
Forskare har analyserat 20 års diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur det går till när medlemmar socialiseras in i allt mer extrema åsikter. Till exempel syns hur deltagare i forumet bit för bit ändrar sina ordval.
Vart femte inlägg rörande etniska minoriteter innehåller fördomar och negativa attityder mot grupper av människor. Det konstaterar forskare efter att ha studerat diskussioner på nätforumet Reddit. Forskarna ser fyra huvudsakliga typer av fördomar.
Inför valet 2022 flyttade en del av den politiska diskussionen till Tiktok. En del har förfärats över att svensk politik avhandlas i en Kinaägd app med algoritmer som premierar snabba och känsloväckande klipp. Men kommunikationsformen är varken farlig eller särskilt ny. Den användes redan i antikens Grekland, säger kommunikationsforskaren Nils Gustafsson.
Veckorna efter Mahsa Aminis dödsfall i Iran sprids hennes namn som en protest i sociala medier. Ibland skrivs bara hennes namn, inget mer, i diverse kommentarsfält. Här är möjliga orsaker till det, enligt Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Avkoppling, kontakt med kompisar, till och med en livlina – eller plattformar skapade för att tjäna pengar på ungdomars osäkerhet? Forskning visar att digitala medier kan leda till depression, ångest och ätstörningar hos unga. Hur oroliga behöver vi vara?
Den så kallade fitnesskulturen på sociala medier eldar på vår inre narcissism och kan ge psykisk ohälsa och förvrängda kroppsideal, enligt forskning från Malmö universitet.
”Sverige som jag älskar”. Inför valet öste svenska partiledare kärlek över Sverige. Och två partiledare utmärkte sig retoriskt, enligt forskare.
Vad som är korrekt svenska väcker stort engagemang, inte minst bland språkpoliser som gärna påpekar fel på sociala medier.
– De verkar finnas i alla åldersgrupper och särskrivningar är det de ogillar allra mest, säger Anna Heuman vid Örebro universitet.
Radikalhögern har varit speciellt framgångsrik i att mobilisera väljare på nätet. Framför allt sker det genom till synes vardagligt innehåll, skapat av vanliga användare, på populära sociala medieplattformar och i onlineforum.
Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
