Folkmassa utomhus, i fokus syns ung man som ropar i megafon.
Artikel från Linnéuniversitetet

Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.

För att skapa och upprätthålla demokrati krävs aktiva medborgare som protesterar, sprider politisk information och fungerar som representanter för andra. Vilka i befolkningen som visar ett sådant politiskt engagemang, menar många forskare, kan förklaras av nivåer på utbildning, intresse och politisk kunskap.

Nyckeln: Sociala nätverk

Men det här stämmer inte helt numera, vare sig i demokratiska eller mer odemokratiska länder. Det menar Elizaveta Kopacheva, doktorand i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Vad gäller digitalt politiskt engagemang är individuella sociala nätverk den mest avgörande faktorn, menar hon.

Detta hänger samman med framväxten av sociala medier. Människors politiska kunskap har ökat via sociala medier, liksom möjligheterna att uppmana till medvetenhet, bojkotter och protester.

Något för de privilegierade

– Mina resultat tyder på att ojämlikheterna i politiskt deltagande växer exponentiellt under den digitala eran. Människor med hög socioekonomisk status har byggt upp fördelaktiga nätverk som gör att de kan vara politiskt delaktiga. Ju mer aktiva de är, desto fler och bättre kontakter får de. Politiskt engagemang blir då ett privilegium för de redan privilegierade, säger Elizaveta Kopacheva.

Vissa grupper utesluts helt och hållet från processen. Med dåliga sociala kontaktnät har dessa grupper ingen tillgång till information och aktiverar sig därför inte politiskt.

Viktiga nätverk i Ryssland

I avhandlingen studeras okonventionellt politiskt deltagande på nätet – som aktivism, namninsamlingar och protester – i demokratiska och halvauktoritära regimer, där Ryssland används som exempel på de senare.

Traditionella förklaringar till politiskt ointresse förklarar inte bristen på politiskt engagemang i länder som Ryssland, menar Elizaveta Kopacheva.

– Där är utbildningsnivån hög och människor diskuterar ofta politik på sociala medier. Min avhandling visar istället att individuella sociala nätverk – inte tid, pengar eller medborgerlig kompetens – är den mest avgörande egenskapen bakom engagemang i dagens digitala värld.

En tid med mycket protester

Med hjälp av för statsvetenskapen nya datavetenskapliga metoder som maskininlärning och analys av sociala nätverk har Elizaveta Kopacheva utvecklat en förklaringsmodell för nutida kollektivt politiskt deltagande. I fallet Ryssland visade sig modellen vara 96 procent korrekt när det gäller att förutsäga deltagande i protester.

Analyserna i studien omfattar åren 2018–2021, en tidsperiod då missnöjet nådde sin topp i Ryssland.

– Den kontinuerliga demokratiska tillbakagång som föregick händelserna i februari 2022 väckte ett ökande missnöje hos allmänheten med det befintliga politiska systemet. Som förväntat minskade protesternas omfattning och längd avsevärt under 2022, på grund av högre risker för enskilda personer och hårdare kontroll över information som delas på sociala medier, säger Elizaveta Kopacheva.

Vissa har råd att ta risker

Resultaten i avhandlingen är relevanta även i nutid, menar Elizaveta Kopacheva.

– Slutsatserna är betydelsefulla inte bara vad gäller tillgång till information utan än mer vad gäller att ha resurser. De privilegierade kan ha råd med höga risker för protestdeltagande i Ryssland.

Avhandling:

The resource model of political participation 2.0: Protesting in semi-authoritarian regimes – A privilege of the privileged, Linnéuniversitetet.

Kontakt:

Elizaveta Kopacheva, doktorand
elizaveta.kopacheva@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera