Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Odling" i kronologisk ordning.
När vi komposterar vårt organiska avfall gör vi en insats för miljön – eller? Faktum är att det kan vara tvärtom: en kompost som sköts på fel sätt släpper ifrån sig växthusgaser. Den japanska metoden bokashi har däremot låga utsläpp, visar forskning.
Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.
Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Algerna växer snabbare och deras proteininnehåll mångdubblas. Processvatten går alltså från att vara en kostnad till att bli en resurs i livsmedelsindustrin.
Intresset för småskalig odling av musslor och alger är stort. Men för att underlätta odlingen krävs enklare tillståndsprocesser. Det visar utvärderingen av ett pilotförsök med marina kolonilotter.
Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på hur man mäter. Tittar man på mängden livsmedel kan ekologisk odling till och med leda till större mängd växthusgaser.
Den 9 december firas pepparkakans dag. Även om den inte slagit igenom lika starkt som kanelbullens dag, är december tveklöst pepparkakans månad för svenska folket. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms betraktelse över pepparkakan genom tiderna.
Genom att spruta ut RNA på bladen skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars kan infektera växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för lantbrukarna.
Biokol kan rena förorenad mark på plats. Samtidigt kan jorden bli bördigare – och svenska mjölkkor mer klimatsmarta med biokolblandat foder. Men först måste jorden undersökas så den saneras på rätt sätt.
I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver.
– Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger Ajay Arunachalam, forskare vid institutionen för naturvetenskap och teknik.
