Artikel från Lunds universitet

Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på hur man mäter. Tittar man på mängden livsmedel kan ekologisk odling till och med leda till större mängd växthusgaser.

Sverige har som mål att 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk år 2030. Ekologisk odling kräver dock mer mark för att uppnå samma produktion livsmedel som konventionell odling. En ökad efterfrågan på livsmedel och biobränsle gör det viktigt att veta om ekologisk odling är bättre för miljön, så att marken används så effektivt som möjligt. 

Tre miljöfaktorer har undersökts

Agrifood Economics Centre[/language* har just avslutat ett projekt där de gått igenom tidigare forskning för att belysa kunskapsläget om ekologisk odlings miljöeffekter. De hoppas kunna bidra med underlag för framtida samhällsekonomiska analyser av svensk ekologisk odling.

I projektet har forskarna tittat på tre miljöfaktorer:

  1. biologisk mångfald
  2. näringsläckage
  3. utsläpp av växthusgaser

Ekologisk odling gav mer växthusgaser

Resultaten tyder på att ekologisk odling ger ökad biologisk mångfald, mindre näringsläckage (läs om näringsläckage längre ner) och lägre utsläpp av växthusgaser när man mäter miljöpåverkan per hektar åkermark. Men om man istället utgår ifrån hur mycket mark som krävs för att producera en viss mängd livsmedel, då har ekologisk odling bara positiv effekt på biologisk mångfald.

– Utsläppen av växthusgaser och näringsläckage kan till och med öka ifall samma mängd livsmedel ska produceras med ekologiskt i stället för konventionellt jordbruk, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid Agrifood Economics Centre.

Hur utformas stöd till jordbruket?

Det beror bland annat på att det krävs mer jordbruksmark för att producera samma mängd livsmedel vid ekologisk odling. Det minskar möjligheten att använda mark för exempelvis skogsbruk och naturområden.

– Vi drar slutsatsen att det inte är givet att ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är därmed inte självklart att stöd till ekologisk odling kan motiveras utifrån hänsyn till miljön. Jordbruksstöden behöver utformas för att minska miljöpåverkan, oberoende om odlingen sker ekologiskt eller konventionellt, säger Christian Jörgensen, utredare vid Agrifood Economics Centre.

Svårt att mäta miljöpåverkan

Rapporten visar hur svårt det är att mäta och bedöma miljöpåverkan. Det finns så många faktorer runt ett jordbruk och ett landskap som alla samspelar och som kan förvirra resultaten.

– Valet av måttstock är viktigt för att bedöma om ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är komplicerat att mäta hur en odlingsmetod påverkar miljön. För det första skiljer sig odlingsmetoderna åt. En rättvis jämförelse dem emellan ställer stora kvalitetskrav på den naturvetenskapliga forskningen. För det andra beror resultatet på om den uppmätta miljöpåverkan ska relateras till arealens eller skördens storlek, säger Christian Jörgensen.

Många saker påverkar

William Sidemo-Holm, också utredare vid Agrifood, utvecklar:

– Varje enskild odling är unik i termer av jordmån, jordbrukarens skicklighet, val av odlingssystem och platsens klimatgivna förutsättningar. Det kan därför vara svårt att avgöra om uppmätta miljöeffekter beror på att odlingen är ekologisk och inte konventionell eller på andra omständigheter som skiljer ekologiska och konventionella gårdar åt.

Utredarna vid Agrifood efterlyser fördjupad kunskap om vad som sker i andra sektorer när jordbruket är ekologiskt och inte konventionellt. Utifrån detta kan man sedan försöka göra en fullständig analys av miljöpåverkan.


*Agrifood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. 

Jordbrukets klimatpåverkan

I och med en allt intensivare odling har användandet av gödsel ökat. Det har lett till att stora mängder växtnäringsämnen, som kväve och fosfor, läckt ut i naturen i samband med att jorden bearbetas och vid regn.

Växtnäringsämnen som inte tas upp av den odlade grödan blir kvar i jorden och kan transporteras med vatten till vattendrag, sjöar och hav. Det kan ge upphov till övergödning och påföljande algblomning och döda bottnar med stora konsekvenser för artbestånd och ekosystem i vattendrag, sjöar och hav.

År 2014 beräknades jordbruket stå för 42 procent av utsläppen av kväve och 35 procent av utsläppen av fosfor som orsakats av mänsklig påverkan i Sverige. Jordbruket är även en sektor med stora utsläpp av växthusgaser. År 2019 var jordbrukets utsläpp cirka 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar cirka 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Rapport:

Är ekologisk odling bättre för miljön?

Kontakt:

Christian Jörgensen, utredare, Agrifood Economics Centre, Ekonomihögskolan Lunds universitet, christian.jorgensen@agrifood.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera