Bild: Victor Lobanov
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Fiskars avföring kan bli biogas som kan användas för att driva hållbara fisk- och grönsaksodlingar. Samtidigt skapas gödning till växterna, visar en avhandling.

Kombinerade fisk- och grönsaksodlingar på land i ett cirkulärt system, så kallade akvaponier, är på frammarsch. De drar nytta av att fiskarna producerar näringsrikt vatten som kan användas till att göda växterna i ett slutet system. Det görs med hjälp av bakterier som växer naturligt i akvaponin.

Systemet imiterar den gödning som sker i flodernas och sjöarnas ekosystem i naturen.

Avföringen bryts ner i en syrefri miljö

Fiskarnas fasta avföring har fram till nu varit en restprodukt utan större värde. Men i ett projekt vid Göteborgs universitet har forskare lyckats skapa biogas av avföringen som kan bidra till akvaponiernas energibehov, visar en avhandling.

– Genom att bryta ner fiskbajset i en syrefri miljö, så kallad rötning, får vi ut 70-procentig metangas som kan användas som bränsle. Det kan göra akvaponierna till en energikälla, säger forskaren Victor Lobanov vid Göteborgs universitet.

Studien visar också att de näringsämnen som frigörs vid rötningen av avföringen är mer lättillgängliga för växterna jämfört med syntetiska näringslösningar.

– Det finns många näringsämnen i fiskens avföring. Detta skulle också kunna tas om hand och användas i akvaponin, för att skapa en ännu hållbarare produktion av mat än idag, säger Victor Lobanov.

En annan vinst är att koldioxid produceras när biogasen används som bränsle, vilket är nödvändigt att tillföra när växter odlas i ett trångt utrymme som till exempel ett växthus.

Försök i en akvaponi

Än så länge har rötningsprocessen bara testats i laboratoriemiljö, men i sommar startar ett pilotexperiment i en akvaponianläggning.

Då får forskarna svar på hur väl metoden klarar av störningar på systemet och vad som behöver göras för att skapa en robust rötningsanläggning.

Tekniken skulle även kunna användas på grisfarmer. Slammet som blir kvar efter rötningen är fortfarande väldigt näringsrikt och kan användas till traditionell gödning på åkrar, men mängden är mycket mindre.

– I många länder är mängden gödsel som produceras vid djurhållning ett problem. Det går bara att sprida på åkrarna under vissa tider på året och det är förenat med stora kostnader att transportera bort gödseln. Genom rötningen minskar avfallsmängden och vi kan producera energi och gödning på ort och ställe, säger Victor Lobanov.

Avhandling:

Nutrient Transfer in Aquaponic Systems: Optimizing microbial processes for greater circularity and economic viability, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Victor Lobanov, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, victor.lobanov@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera