Bild: Irina Iriser, Unsplash
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Med tusentals följare på Instagram når de svenska blomsterbönderna både kunder och varandra på ett engagerande och effektivt sätt. De berättar i ord och vackra bilder om sitt dagliga arbete, om självplock, kurser och om buketter som finns att köpa.

Det nya fenomenet the Slow Flower Movement är här för att stanna. Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup från SLU har kartlagt den växande odlingen av svenska snittblommor. Gemensamt för dessa blomsterbönder  är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta.

– Det är en växande rörelse och något som verkligen är på väg. Blomsterbönderna är driftiga företagare, oftast kvinnor, som har många ben att stå på i företagandet, säger Sara Spendrup. Hon är lektor i företagsledning och har under många år forskat om trädgårdsekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Slow Flower Movement

The Slow Flower Movement strävar efter att vara ett hållbart alternativ till den konventionella snittblomsproduktionen. Huvudmålen är att producera hållbara frilandsodlade snittblommor lokalt och i säsong. Rörelsen uppstod i USA, i samband med att begreppet Slow Flower myntades av Debra Prinzing år 2013.

Rörelsen består av småskaliga snittblomsodlare i Sverige, som fokuserar på att odla miljövänligt närodlade blommor i säsong.

Bönder med stark passion för blommor

Rebecca Thörning har intervjuat ett antal företagare och i det arbetet mött blomsterbönder med vitt skilda bakgrunder. Storleken på deras odlingar varierar mellan 100 och 1 000 kvadratmeter.

– Många av företagarna drivs av en stark passion för blommor och arbetet blir som en livsstil, säger Rebecca Thörning.

Arbetet i odlingen sker till stor del för hand och är säsongsbetonat, med hög arbetsinsats under vår, sommar och höst. Många av blomsterbönderna samarbetar med lokala florister, rekoringar, har självplock, olika typer av kursverksamhet och exempelvis fröförsäljning. För att få ekonomin att gå ihop under lågsäsong kompletteras odlingen ibland med andra jobb bredvid.

Rebecca Thörning berättar om en stor mångfald i blomsterböndernas försäljning av sina produkter.

– Deras syfte är inte att vara nationella utan de vill verka i sin bygd och bidra till lokalsamhället och en levande landsbygd genom unika och hållbara produkter.

Omstart för svenska snittblommor

Att odla snittblommor i Sverige är inget nytt, för förr fanns det många svenska producenter. Efter andra världskriget industrialiserades odlingen och Nederländerna blev en stor aktör. Därefter minskade den svenska odlingen för att slutligen nästan helt försvinna, med undantag av produktionen av växthustulpaner.

Idag importeras snittblommor från länder över hela världen. Samtidigt sker nu en spännande omstart för den inhemska produktionen. Många av blomsterbönderna är medlemmar i föreningen Snittblomsodlare i Sverige som startade 2020 har strax över 150 medlemmar och inom föreningen sker ett stort utbyte av kunskap.

Vetenskaplig artikel:

The Slow Flower Movement – exploring alternative sustainable cut-flower production in a Swedish context.

Kontakt:

Sara Spendrup, universitetslektor, Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet, sara.spendrup@slu.se

Rebecca Thörning, universitetsadjunkt, Institutionen för människa och samhälle
Sveriges lantbruksuniversitet, rebecca.thorning@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera