Kaffeträd i Etiopien angrips av en svamp.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kaffeskördarna i Etiopien hotas av växtsjukdomen vissnesjuka. Nu visar forskning att nyttiga svampar kan användas för att bekämpa sjukdomen och skydda odlingarna.

Kaffeträd kan drabbas av växtsjukdomen vissnesjuka som orsakas av svampen Fusarium xylarioides. Vissnesjuka är vanlig i odlingar i Etiopien och innebär ett stort hot mot landets kaffeindustri.

En av utmaningarna är att det varken finns resistenta kaffesorter eller effektiva kemiska bekämpningsmedel.

Kaffe som ryker
Sämre kaffeskördar slår hårt mot odlare i Etiopien.

Hot mot skördar och ekonomi

Under det senaste decenniet har vissnesjuka lett till att kaffeproduktionen i Etiopien minskat med 30–40 procent. Sjukdomen är en stor utmaning inte minst för småbrukare, eftersom kaffet är deras viktigaste gröda för inkomster.

Under de senaste tre åren har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, samarbetat med etiopiska kollegor för att ta fram ett hållbart sätt att bekämpa vissnesjuka.

– Vi ville hitta hållbara, lokala lösningar utan kemiska bekämpningsmedel som kan hjälpa små kaffeproducenter, både ekologiska och konventionella odlare, säger forskaren Ramesh Vetukuri vid SLU.

Nyttiga svampar för biologisk bekämpning

Forskarna har undersökt om svampar inom släktet Trichoderma kan användas för att bekämpa sjukdomen som angriper kaffeodlingarna.

Vissa arter inom detta svampsläkte används redan i stor omfattning för att bekämpa organismer som orsakar växtsjukdomar. De används även för att öka motståndskraften mot sjukdomar i växthus och på fält. Trichoderma-arter finns naturligt i jordarna i etiopiska kaffeplantager, men deras potential för  biologisk bekämpning har ännu inte utnyttjats.

Kollage med kaffeplantor
Behandling med ett preparat baserat på nyttosvampen Trichoderma ger bra effekt mot växtsjukdomen vissnesjuka. Bild: Afrasa Mulatu

Fältförsök i tre kafferegioner

Forskarna isolerade Trichoderma-arter från kaffeodlingar i olika regioner och studerade deras biologiska mångfald. De gjorde också laboratorietester för att hitta isolat med egenskaper som skulle kunna vara värdefulla vid bekämpning av kaffets vissnesjuka.

– Vi tog de bästa isolaten från labbet och använde dem i växthusförsök under tre år. Dessutom genomförde vi fältförsök i tre olika regioner med två av de bästa isolaten och olika formuleringar under tre år, säger Afrasa Mulatu, doktorand vid Addis Abeba-universitetet.

Forskare hoppas att metoden ska rädda kaffet

Fältstudien visade att det finns stora möjligheter för biologisk bekämpning. De mest effektiva isolaten minskade utbredningen av vissnesjuka i regionerna Gera, Teppi och Jimma. I dessa områden minskade sjukdomen med  67– 80 procent.

Tester har också visat att preparaten inte är skadliga för människor.

– Så vitt vi vet är det här den första rapporten om en biologisk bekämpningsmetod som effektivt kan hantera kaffets vissnesjuka, och som har utvecklats från labb till fält. Vi hoppas att våra preparat snart kommer att användas i stor omfattning för att bekämpa kaffets vissnesjuka i Etiopien, säger Ramesh Vetukuri.

Vetenskapliga studier:

Biological management of coffee wilt disease (Fusarium xylarioides) using antagonistic Trichoderma isolates, Frontiers in Plant Science.

Biodiversity of the genus Trichoderma in the rhizosphere of coffee (Coffea arabica) plants in Ethiopia and their potential use in biocontrol of coffee wilt disease, Crops.

Antifungal compounds, GC-MS analysis and toxicity assessment of methanolic extracts of Trichoderma species in an animal model, Plos One.

Optimization of culture conditions and production of bio-fungicides from Trichoderma species under solid-state fermentation using mathematical modeling, Microorganisms.

Kontakt:

Ramesh Vetukuri, forskare vid institutionen för växtförädling, SLU.
Ramesh.Vetukuri@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera