Neurologiska sjukdomar

En kombination av elva proteiner kan förutsäga hur sjukdomen MS utvecklar sig på sikt. Forskare hoppas att de identifierade proteinerna ska underlätta individanpassad behandling.

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar efter infektionen. Det visar en registerstudie.

Herpesviruset 6A kan ha en pådrivande roll vid utvecklingen av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Forskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.

Forskare från Göteborgs universitet har tagit fram en ny metod som ger bättre information om kroppen vid så kallad datortomografi. Metoden kan göra det lättare att hitta exempelvis demens hos människor, enligt forskarna.

Behandling med autolog blodstamcellstransplantation kan minska symtomen hos patienter med aktiv multipel skleros, MS. Metoden är även säker att använda, enligt en studie.

Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.

En unik typ av muskelfiber i ögat kan stå emot ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra muskelfibrer förtvinar. Det visar ny forskning.