Nytt herpesvirus kopplas till MS
- Artikel från Umeå universitet
- Ämne: Hälsa & medicin

Herpesviruset 6A kan ha en pådrivande roll vid utvecklingen av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en studie vid Umeå universitet.
Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Neurologiska sjukdomar" i kronologisk ordning.
Herpesviruset 6A kan ha en pådrivande roll vid utvecklingen av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en studie vid Umeå universitet.
Forskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.
Forskare från Göteborgs universitet har tagit fram en ny metod som ger bättre information om kroppen vid så kallad datortomografi. Metoden kan göra det lättare att hitta exempelvis demens hos människor, enligt forskarna.
Behandling med autolog blodstamcellstransplantation kan minska symtomen hos patienter med aktiv multipel skleros, MS. Metoden är även säker att använda, enligt en studie.
Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.
En unik typ av muskelfiber i ögat kan stå emot ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra muskelfibrer förtvinar. Det visar ny forskning.
Gravida med MS brukar få en tillfällig lindring i sin sjukdom, under graviditeten. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker under en graviditet och hoppas att det ska visa vägen till nya behandlingar.
En svensk variant av det fruktade TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Om samma även gäller människor skulle det kunna hjälpa till förklara varför vissa TBE-smittade blir mycket sjukare än andra.
Personer med låg utbildning och sämre inkomst har svårare epilepsi. De har också sämre tillgång till specialiserad vård, visar en avhandling.
Sjukdomar som MS och ledgångsreumatism kan skilja sig stort mellan patienter. Men med hjälp av digitala modeller har forskare fått en bättre bild av mekanismerna bakom inflammatoriska sjukdomar – något som kan leda till skräddarsydda behandlingar.
Klusterhuvudvärk, tidigare kallad Hortons huvudvärk, har länge beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning att kvinnor generellt påverkas mer i vardagen än män och oftare har en kronisk variant av den plågsamma huvudvärken.
Många gamla människor har problem med ostadig gång. Men inget säger att alla måste ha det så. Ungefär en femtedel av äldre med gångbesvär har en speciell typ av neurologisk förklaring till sina problem – vilket innebär att det kan gå att få behandling, enligt forskning.
Vissa nervceller är motståndskraftigare mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS. Forskare vill därför identifiera och överföra egenskaperna hos dessa nervceller till nervceller som lätt degenererar.
Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan hos ALS-sjuka personer kan man förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet blir, enligt en studie.
Strokefallen har minskat under de senaste årtiondena i höginkomstländer. Men den andel som får afasi efter stroke har inte minskat. Fortfarande drabbas tre av tio. Här är möjliga förklaringar till det, enligt forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.
Cirka 80 procent av personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i tidig medelålder. Nu visar en studie att ett enkelt blodprov kan upptäcka sjukdomen. Detta ökar möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.
Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns lovande resultat.
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symtomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symtomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom.
Alzheimersjuka som ätit omega-3 fettsyror i början av sjukdomsförloppet presterar bättre i minnestest. Det visar en studie från Örebro universitet.