Behandling med autolog blodstamcellstransplantation kan minska symtomen hos patienter med aktiv multipel skleros, MS. Metoden är även säker att använda, enligt en studie.
I mer än tio år har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation – där stamceller tas från patientens eget blod – använts som behandling av den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS.
Osäkerhet har dock funnits hur väl behandlingen fungerar över tid. Nu visar en studie vid Uppsala universitet att behandlingen är både säker och effektiv.
– Våra resultat visar att cellgiftsbehandling i kombination med autolog blodstamcelltransplantation kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård och att de flesta som får behandlingen blir både förbättrade och långtidsstabila. Hos mer än hälften av patienterna förbättrades symtomen och två av tre var fria från sjukdomsaktivitet under tio år, säger forskaren Joachim Burman vid Uppsala universitet.
Autolog stamcellsbehandling
Behandlingen syftar till att nollställa immunförsvaret och används mest vid blodcancer.
Behandlingen innebär att blodstamceller tas från personens egen benmärg. Patienten får starka cellgifter innan de egna blodstamcellerna återförs till kroppen. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle och kan vara botande både för cancer och MS.
Tidigare forskning har visat att behandlingen är överlägsen standardbehandling med bromsmedicin vid aktiv MS med återkommande skov, om sjukdomen inte svarar på bromsmedicin.
Ovanligt med allvarliga biverkningar
I den nya studien har forskare gjort en genomgång av alla svenska patienter som behandlats med autolog blodstamcellstransplantation vid MS med återkommande skov. Patienterna hade i genomsnitt haft sin sjukdom i mer än tre år och prövat två konventionella läkemedel innan de transplanterades.
Den genomsnittliga patienten hade 1,7 återfall året innan behandlingen. Under uppföljningen hade de motsvarande ett återfall vart trettionde år.
– Feber och infektioner var de vanligaste biverkningarna, men allvarliga biverkningar var ovanliga. Endast fem personer behövde en kortare tids intensivvård och ingen avled till följd av behandlingen, säger Joachim Burman.
Han betonar att det rör sig om en observationsstudie utan jämförelsegrupp, vilket förhindrar jämförelser med andra behandlingar.
– Vi anser dock att resultaten talar för att behandlingen borde användas mer och att man bör inkludera autolog blodstamcellstransplantation som en standardbehandling för personer med aktiv MS.
Multipel skleros ( MS)
Varje år insjuknar cirka tusen personer i Sverige i MS, som är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna hjärnan. Angreppet på hjärnan leder till skov med nya symtom. Några exempel på symtom som kan uppstå vid skov är känselförändringar och synnedsättning.
Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen.
Vetenskaplig studie:
Haematopoietic stem cell transplantation for treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis in Sweden: an observational cohort study, Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.
Kontakt:
Joachim Burman, docent vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, joachim.burman@neuro.uu.se
