Rätt tillagat kaffe kan skydda mot sjukdom. Men vad är bäst – bryggkaffe, kokkaffe eller latte? Och vilka bönor? Hur nyttigt kaffe är för oss är en komplex historia, säger forskarna.
Flera länder har infört nickningsförbud för unga fotbollsspelare. Forskning som visar att demens är vanligare hos före detta allsvenska spelare har spätt på oron. Hur farligt är det egentligen att nicka?
Tänk att kunna prata med – och få svar från – en död familjemedlem eller vän. Med hjälp av AI kommer det snart att vara möjligt att bygga ”nekrorobotar”, kopior av människor som har levat. Frågan är om vi vill det?
Att krypa in i värmen hos mamma och leka med kompisarna i flocken. Det är lycka för en kyckling. Nu vill forskare ge kycklingar i stordrift ett bättre liv.
Att lita alltför mycket på experter kan leda oss fel. Det kan till och med göra skada, menar forskaren Emma Frans. Så när ska vi lyssna på experter? Och hur blir vi mer forskningssmarta?
Olika kroppsliga symtom utan att läkare hittar något fel. De kallas funktionella symtom och är lika vanliga som depression. Många blir uppgivna men det finns behandling som hjälper.
Elever som stannar hemma är ett växande problem. Men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Skolfrånvaro beror oftast på faktorer i omgivningen. Och nytt hopp om att klara skolan kan få elever att komma tillbaka.
Vindkraftverk kan få renar att svälta. Gruvor klyver samebyar. Tusentals suktar efter det redan hårt belastade renbeteslandet. Men ingen visar på hur allt ska få plats, eller hur man ska handskas med samiska rättigheter, säger konfliktforskaren Kaisa Raitio.
Internetfenomenet ASMR har exploderat på Youtube. Men varför får en del behagliga kittlingar eller rysningar – det som ibland kallas ”hjärnorgasm” – av videoklippen med viskande röster och prasslande ljud? Flera förklaringar kan finnas, menar forskare.
Hur bra luktsinne har vi människor egentligen? Kan vi känna lukten av rådjur? Och skulle vi, precis som jakthundar, kunna spåra upp vilda djur? Luktforskaren Johan Lundström vet.
Älgar som gömmer sig för jägare och barndomens betydelse för hälsan i vuxen ålder. Det är ämnena för några av de artiklar som kvalade in på topplistan över mest lästa i år.
Den bibliska berättelsen om Betlehems stjärna kan ha inspirerats av verklighetens himlavalv över mellanöstern för drygt 2000 år sedan. Forskarnas teorier om när den historiska gestalten Jesus föddes skulle kunna sammanfalla med ett ovanligt himlafenomen som inträffade vid den här tiden.
När skänkte du senast en tacksamhetens tanke till ogräset backtrav, bananflugan, zebrafisken eller rundmasken C. elegans? De är megakändisar i forskningslabben och har gjort mänskligheten enorma tjänster – men utanför forskarvärlden är de doldisar eller rentav irritationsmoment.
Möt forskningens osynliga hjältar: modellorganismerna.
Om 25-30 år går det att flyga med gott samvete igen, menar forskare som utvecklar biobränslen för svensk luftfart. Men vi kommer att flyga mer sällan, och med större hål i reskassan.
Våld i familjen, en förälder som missbrukar – eller inga rena kläder, för små skor, inte tillräckligt med mat på bordet. Sådana barndomsupplevelser ökar risken för sjukdomar i vuxen ålder.
Bra vänskapsrelationer stärker hälsan. Men hur stärker man en vänskap? Hjärnforskaren Pär Flodin och hans vänner skrev en handbok.
En miljon arter är hotade. Men människan överlever även om sjätte massutdöendet blir ett faktum, menar forskare. Liksom kackerlackor, kråkfåglar och råttor.
Skolan kan inte ensam förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Men en sak som skolan verkligen kan bidra med är att få skolarbetet att kännas meningsfullt, säger kriminologen Julia Sandahl.
Svenskarna blev tidigt ett av världens mest miljömedvetna folk. Men varför försvann klimatfrågan nästan helt i valrörelsen? Och hur står det till med vårt miljöengagemang idag?
Myndigheter i Sverige är skyldiga att se till ”barnets bästa” vid beslut. Men vad innebär det? Det är inte alltid lätt att veta då juridisk vägledning saknas. Men det finns många positiva exempel, säger Kristian Gustafsson, doktor i civilrätt, som har studerat Kronofogdemyndigheten.
– Enskilda tjänstemän hittar egna smarta sätt att se till barnets bästa, sätt som bör kunna användas på bredare front.
