Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Mer inhemsk produktion, ett uppsving för kvinnligt ledarskap och högre status för vårdyrken. Det är några av de positiva effekter vi kan komma att se i coronapandemins spår, tror forskare.
Samtidigt som covid-19 fortsätter skörda liv söker forskare svar på frågan: Hur kunde det ske? Senaste teorin är att viruset gått till människan via hundar, som ätit infångade fladdermöss. Kunskapen behövs för att besvara en än viktigare fråga: Vad kan göras för att det inte ska ske igen?
Att skriva sin avhandling har bokstavligen inneburit en strid på slagfältet för historikern Marie Bennedahl. Hon har studerat hur människor skapar historia, vad som händer när det amerikanska inbördeskriget återskapas i Skandinavien. Hur tolkas kriget? Vilka oskrivna regler gäller för kvinnor och män i lägerlivet?
Omställningen till distansundervisning på gymnasierna har blivit en snabbkurs i digital undervisning för skolorna. Betygssättning och stöd de till de svagaste eleverna pekas ut som de svåraste utmaningarna. Men trots allt har anpassningen gått över förväntan.
Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.
Klyftan mellan fattiga och rika i Sverige har ökat sedan 1980-talet, då den ekonomiska jämlikheten var som störst. Men coronakrisen kan komma att möblera om i svensk ekonomi. Blir krisen långvarig kan nya aktörer kliva fram.
Organoider – levande modeller av mänskliga organ – ger forskarna en detaljerad bild av våra cellers inre liv. På Karolinska institutet används organoider just nu för att ta fram läkemedel mot det nya coronaviruset.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
Hundar och andra rovdjur använder inte bara dofter för att lokalisera andra djur. Lundaforskaren Ronald Kröger visar nu att nosen fungerar som en värmekamera. Upptäckten kan förändra vår syn på hur rovdjur jagar.
Idag finns varken vaccin eller läkemedel som biter på det nya coronaviruset. Men forskning pågår på flera platser i världen. Även i Sverige.
Greta-generationen, morgondagens konsumenter, kräver ett hållbart konsumtionssamhälle. Något företagen måste rätta sig efter. Ett genomtänkt hållbarhetsarbete kan idag göras lönsamt – men det finns utmaningar.
Använder du din mobil tills den går sönder? De flesta väljer att köpa en ny fast den gamla fungerar. Den ”gamla” går i bästa fall i arv. I nästa bästa till återvinning. I värsta fall åker den rakt ner i hushållssoporna.
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
För unga män har risken att utsättas för skjutvapenvåld i Sverige femfaldigats sedan 1996. Orsaken är oklar, men en hypotes är att det varit för lite brottsförebyggande arbete.
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
Då och då försvagas jordens magnetfält och de magnetiska polerna byter plats. Senast hände det för 780 000 år sedan. Snart är det dags igen för en polomkastning. Men det sker inte över en natt, så vi lär hinna rusta oss, menar forskare.
Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till, när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.
Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.
Med tanke på klimatkrisen finns nog en eller annan som tänkt tanken, att det varit bäst om alla människor bara försvann från jordens yta. Platser övergivna i all hast ger en fingervisning om hur en sådan framtid skulle se ut.