En tredjedel av våra kläder i garderoben hänger ofta kvar på sin galge och används inte. Och när det är dags för rensning hamnar plaggen snarare i hushållssoporna än lämnas för återanvändning Det visar en ny rapport.
Konsumtionen av kläder och andra textilier ökar varje år, men det mesta vi köper är nytillverkat. Begagnade kläder står fortfarande för en mycket liten andel av inköpen. Det visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet gjort.
Dessutom slänger vi dubbelt så mycket textilier i soporna än vad vi lämnar för återanvändning. Forskarnas studie, som mynnat ut i en rapport, visar också att en tredjedel av kläderna vi har i garderoben sällan används.
– Där finns en stor potential för ökad insamling, konstaterar Jurate Miliute-Plepiene som är forskare på IVL i ett pressmeddelande.
Textilflöden har analyserats
I projektet Usereuse har forskarna analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall. Detta för att se vart kläderna tar vägen och var möjligheter för ökad återanvändning finns.
– Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions-, användnings- och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene.
Några resultat från forskarnas dataanalys:
-
1
Konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Även konsumtionen av begagnat ökar, men utgör fortfarande mindre än fem till sju procent av de nya inköpen.
-
2
Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning.
-
3
Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i kökssoporna hade kunnat återanvändas.
Insamlade plagg exporteras
Studien visar även att val av insamlingsställen påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Plagg som lämnas in till butiker eller ställen för återbruk brukar vara av högre kvalitet, men att lämna kläder i insamlingsboxar kan innebära att mer förstörs av till exempel fukt.
Enligt rapporten återanvänds bara drygt en femtedel av insamlade textilier i Sverige. Resten exporteras till andra marknader. Detta beror bland annat på för höga kostnader för sortering för återanvändning och bristande efterfråga på begagnade kläder i Sverige.
Visar möjligheter till ökad återanvändning
Dataanalysen ger en översiktlig bild av var den största potentialen för ökad återanvändning finns, menar forskarna.
– Den pekar både på var vi var och en kan göra stor skillnad. Men också var beslutsfattare bör fokusera sina insatser. För att kunna följa detta behöver mer data samlas in på nationell nivå särskilt på de områden där de största osäkerheterna finns, säger Liv Fjellander, projektledare för Usereuse på IVL.
Rapport:
Hur många extra kilo har du i garderoben? IVL Svenska Miljöinstitutet
Mer om projektet Usereuse
IVL undersöker tillsammans med Citycon, Mölndals Stad, SÖRAB, Stockholm Vatten och Avfall, Myrorna, Artikel 2 ( tidigare Emmaus) och Blocket hur system för en återanvändning kan skapas, förbättras och skalas upp för att återanvändning ska bli norm och uppfattas som lika enkelt eller enklare än att köpa nytt.
