Motor till röd gräsklippare.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Återtillverkning innebär att gamla produkter rustas upp och blir som nya. Men för att fler industriföretag ska bli intresserade behöver processen bli ekonomiskt lönsam. En avhandling från Linköpings universitet har undersökt hur det ska gå till.

I en avhandling har Johan Vogt Duberg undersökt hur så kallad återtillverkning ska bli attraktivt för industriföretag som är originaltillverkare av olika produkter.

Återtillverkning innebär att uttjänta produkter rustas upp för att fungera, och se ut, som nya igen. Återtillverkning skulle kunna ske av en mängd olika produkter, till exempel gamla gräsklippare, truckar, datorer och bildelar.

Stora volymer krävs

Till skillnad från en vanlig reparation är återtillverkning en industriell process. Det innebär bland annat att volymerna av återlämnade produkter, så kallade stommar, måste vara stora nog för att kunna upprätthålla en typ av löpande band-princip vid nytillverkningen.

– Du kanske får 100 stommar en dag och nästa ingenting. Då får du ingen skala i processen, ingen effektivitet och då heller ingen lönsamhet. Det behövs kontinuitet för att det ska löpa på hela tiden, säger Johan Vogt Duberg.

Pantsystem och leasing

För att säkerställa att originaltillverkarna får tillbaka sina uttjänta produkter i en förutsägbar takt kan flera olika upplägg användas, menar Johan Vogt Duberg. Några exempel är pantsystem, återköp av stommar eller leasing, där ett företag kan använda produkten och vid kontraktets slut lämna tillbaka den.

– Då behöver företaget aldrig köpa stommen för att kunna göra återtillverkning. Det uppstår då inga kostnader för stommen i sig och företaget får nästan allt material som behövs för att göra en återtillverkad produkt med samma prestanda som en ny, säger Johan Vogt Duberg vid Linköpings universitet.

Återtillverkning är återvinning av produkter på industriell nivå, något som kan bli en pusselbit i en cirkulär ekonomi och minska behovet av nya råvaror. På bilden ses komponenter till en dator.

Utmaningar finns

I dagsläget utgör återtillverkning bara cirka två procent av den totala tillverkningsindustrin. Johan Vogt Duberg tror att det kan bero på de utmaningar som finns.

– Det är också mycket högre komplexitet jämfört med nytillverkning. Varje stomme som kommer tillbaka är unik. Det innebär att ett företag som återtillverkar måste ha en väldigt flexibel process som anpassas efter varje stomme för att kunna vara effektiv och därmed få den ekonomiska vinningen och miljöfördelarna, säger han.

Företag behöver ställa om

Johan Vogt Duberg menar att många företag behöver ställa om till nya affärsmodeller för att jobba med återtillverkning på ett sätt som ger dem ökad lönsamhet, samtidigt som hänsyn tas till nya miljökrav.

– Det går att dra nytta av ökad miljömedvetenhet för att få ekonomiska fördelar. Med återtillverkning kan kostnaderna för råmaterial minskas, nya kundgrupper hittas och nya cirkulära affärsmöjligheter förverkligas, säger Johan Vogt Duberg.

För att underlätta denna omställning har han tagit fram ett ramverk som beskriver hur företag kan ta sig an återtillverkning och bedöma sin ekonomiska nytta.

– För att lyckas behöver man verkligen satsa på återtillverkning. Ett företag kan ju inte börja från en dag till en annan. Det tar kraft och tid.

Avhandling:

Remanufacturing Initiation for Original Equipment Manufacturers, Linköpings universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera