Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Tarmflora" i kronologisk ordning.
Forskare har upptäckt ett samband mellan vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen. Placken är en viktig orsak till åderförkalkning och hjärtinfarkt.
Risken för rökare att drabbas av ulcerös kolit ökar på samma sätt som för andra inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.
Var fjärde kvinna som tar penicillin vid halsfluss får flytningar och klåda i underlivet, visar en ny avhandling. Besvären kan vara tecken på svamp vilket i sin tur kan orsaka ett stort lidande.
– Det är inte tidigare beskrivet att det är så här vanligt, säger läkaren och forskaren Karin Rystedt.
Tarmfloran påverkas av defensiner, ett slags försvarsmolekyler. Men maten påverkar betydligt mer, enligt en ny musstudie. Och resultaten i studien förvånade forskarna.
Livsmedel som går till spillo kan komma till nytta för vår hälsa, visar en studie från KTH. Forskare har nämligen uppfunnit en majsbaserad gel, som skulle kunna ingå i mat och skydda tjocktarmen mot inflammationer.
Nanomaterialet grafenoxid används i bland annat elektronik. Och materialet kan påverka immunförsvaret, indirekt via bakterier i tarmen, enligt en ny KI-studie av zebrafiskar.
Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös kolit har en ökad risk för tandlossning – som i sin tur kan förvärra tarmproblemen. Det visar ett forskningsprojekt.
I hittills outforskade grottor på flera hundra meters djup i Algeriet, har forskare hittat bakterier med förvånande egenskaper. En av dessa är nedbrytning av gluten och kan därmed vara intressant för glutenallergiker.
En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran.
Forskare har kunnat filma hur tunntarmen trycker ut slem ur små håligheter i slemhinnan för att spola bort bakterier. De kan visa att mukus (slem) skyddar tunntarmen hos möss. Fyndet kan leda till nya behandlingar vid Crohns sjukdom.
Risken att drabbas av astma och eksem ökar hos barn som behandlats med antibiotika under sina första 18 levnadsmånader. Förklaringen kan vara att läkemedlet påverkar tarmbakterier och stör immunsystemets utveckling.
En växtbaserad kost bestående av bland annat lingon, bönor och bönfibrer kan minska åderförfettningen med hälften och har dessutom en positiv påverkan på tarmfloran.
Ett högt intag av gluten leder oftast inte till ökade IBS-symptom, visar en studie från Chalmers och Uppsala universitet. Tarmbesvären förvärras dock av en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, men effekten var mindre än förväntat.
Ämnet kalprotektin i avföringen används ofta som signal om magtarmsjukdom. Men hos fler än var tredje patient är ett förhöjt värde falskt alarm, visar forskning. Kalprotektin i ett avföringsprov kan kan i stället bero på vanliga läkemedel, till exempel magsårsmedicin.
Forskare ska undersöka om probiotika från sex veckors ålder kan förhindra utveckling av typ 1-diabetes hos barn.
– Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på typ 1-diabetes uppstår, säger Markus Lundgren vid Lunds universitet.
Ämnen i bröstmjölk ger näring till bakterier i tarmen som kan ge skydd mot astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Forskare har studerat faktorer som formar nyföddas immunsystem.
Barn som föds med kejsarsnitt har en torftigare uppsättning bakterier i tarmen, men vid 3-5 års ålder är de i stort sett i kapp sina jämnåriga. Det framgår av en studie som också visar att det tar påfallande lång tid att etablera en mogen tarmmikrobiota.
En persons tarmmikrobiota, det vill säga mag– tarmkanalens bakterieflora kan kopplas till nivåerna av den molekyl, imidasolpropionat, som gör kroppens celler döva för insulin vid typ 2-diabetes och förstadier till sjukdomen.
Att vara orienterare är bra för hälsan. Det syns till och med i tarmen – de goda bakterierna frodas, visar en studie från Örebro universitet. Veteranorienterare har mer av en speciellt gynnsam tarmbakterie, jämfört med andra äldre friska.
Den individuella mixen av mikroorganismer i tarmen ger viktiga ledtrådar för att förutse eventuell framtida diabetes typ 2, samt förebygga och behandla. Det slås fast i en befolkningsstudie som leds från Göteborgs universitet.
