Tarmbakterier kopplas till åderförkalkning

En stor studie som letts av forskare vid Uppsalas och Lunds universitet har tittat på sambanden mellan tarmfloran och uppbyggnaden av fett- och kalkavlagringar i hjärtats artärer.

Studien baserades på analyser av tarmfloran och avbildningar med datortomografi av hjärtat hos nästan 9000 personer utan känd hjärtsjukdom i åldern 50–65 år från Uppsala och Malmö.

– Vi fann att bakterier som är vanliga i munhålan, särskilt olika varianter av streptokocker, är när vi hittar dem i tarmen associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Streptokocker är välkända orsaker till lunginflammation och infektioner i halsen, huden och hjärtklaffarna. Vi behöver nu fortsätta undersöka om dessa bakterier också bidrar till utvecklingen av aterosklerotiska* plack och hjärtinfarkt, säger Tove Fall, forskare vid Uppsala universitet.

Bakterier förknippas med inflammation

Forskargruppen fann också att vissa av de bakteriearter som var kopplade till aterosklerotiska plack samvarierade med nivåerna av samma arter i munnen. Det här undersöktes med hjälp av de avförings- och salivprover som samlats in genom studier i Malmö.

Dessutom var dessa bakterier förknippade med förhöjda inflammationsmarkörer i blodet, även efter att hänsyn tagits till skillnader i kost och medicinering mellan de deltagare som bar på bakterierna och de som inte gjorde det.

– Vi har precis börjat förstå hur människan och bakteriesamhällena i kroppens olika delar påverkar varandra. Vår studie visar en sämre kardiovaskulär hälsa hos bärare av streptokocker i tarmen. Vi behöver nu undersöka om dessa bakterier är viktiga aktörer i utvecklingen av ateroskleros eller om kopplingen kan förklaras av andra faktorer, säger Marju Orho-Melander, forskare vid Lunds universitet.

Vetenskaplig studie:

Streptococcus species abundance in the gut is linked to subclinical coronary atherosclerosis in 8973 participants from the SCAPIS cohort , Cirkulation.

Kontakt:

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, tove.fall@medsci.uu.se

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet, marju.orho-melander@med.lu.se