Lagstiftning
Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Lagstiftning" i kronologisk ordning.
Åklagares känslor spelar en viktig roll i förundersökningar. Och medvetenhet om känslorna är inget som minskar objektiviteten och rättssäkerheten – det är tvärtom, enligt en studie.
Systemet som ska bevara svenska kyrkor riskerar att få motsatt effekt, enligt en avhandling. En ny syn behövs för att utveckla kulturarvet – och undvika att välbevarade kyrkor töms på innehåll.
Fastighetsägare kan utnyttja luckor i lagstiftningen för att göra renoveringar – som kan leda till rejält höjda hyror. Och hyresgästerna har inte mycket att säga till om, visar en ny rapport.
Varuleveranser, räddningsverksamhet och kanske till och med persontransporter. Framtidens städer kan krylla av drönare som utför olika uppgifter. Men för att hålla jämna steg med utvecklingen behöver regler för hållbara transporter anpassas, menar forskare vid Högskolan i Gävle.
Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.
Företag i städer ser ut att ha blivit alltmer lönsamma sedan början av 2000-talet, jämfört med företag på landsbygden. Men något som ser ut som ökad lönsamhet behöver inte vara en faktisk ökning i lönsamhet – utan hänger ihop med hur skattesystemet ser ut, visar en ny studie.
Myndigheter i Sverige är skyldiga att se till ”barnets bästa” vid beslut. Men vad innebär det? Det är inte alltid lätt att veta då juridisk vägledning saknas. Men det finns många positiva exempel, säger Kristian Gustafsson, doktor i civilrätt, som har studerat Kronofogdemyndigheten.
– Enskilda tjänstemän hittar egna smarta sätt att se till barnets bästa, sätt som bör kunna användas på bredare front.
Ge pengar till den som skvallrar om penningtvätt. Det föreslår forskare som ett sätt att hindra Ryssland och ryska höjdare att bryta mot sanktioner.
Folk vill ha högre straff – som redan finns. Partier från höger till vänster kräver hårdare tag. Men ingen lyssnar på experterna, menar juridikforskare vid Lunds universitet.
Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.
En ny lag kan komma att göra det tillåtet att behandla döende patienter med respiratorvård och intubering i syfte att bevara organen. Detta även i fall då sjukvården ännu inte vet om patienten önskat donera sina organ.
Ryssland kommer antagligen inte behöva betala för miljöskador i Ukraina. Varför? Jo, Rysslands permanenta medlemskap i FN:s säkerhetsråd sätter käppar i hjulet.
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
Redan före det storskaliga angreppet på Ukraina den 24 februari 2022 begick Ryssland flera grova brott mot folkrätten, konstaterar forskare inom juridik.
Övervakningsfilmer och videosekvenser används allt oftare som bevis i till exempel brottsutredningar eller idrottsmatcher. Men vem har rätt att tolka det som visas och avgöra vad som är sant?
Det finns omfattande folkrättsliga krav på att tillgodose säkerheten för flyktingar och migranter i sjönöd, visar juridisk forskning från Stockholms universitet. Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara, och att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier.