Två händer öppnar portfölj full med dollarsedlar, på skrivbord
Artikel från Handelshögskolan i Stockholm

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ge pengar till den som skvallrar om penningtvätt. Det föreslår forskare som ett sätt att hindra Ryssland och ryska höjdare att bryta mot sanktioner.

Sanktioner är ett sätt att frysa ut regimer som beter sig illa och neka dem tillgång till marknader utanför landet.

Ett färskt exempel är Ryssland, efter invasionen av Ukraina. En typ av sanktion just nu innebär att andra länder vägrar att göra affärer med en rad ryska oligarker och andra ryska ”höjdare”. Dessa kommer heller inte åt tillgångar utomlands.

En annan typ av sanktion handlar om att begränsa export och import. Företag i EU är till exempel förbjudna att sälja vissa typer av varor till Ryssland. Det kan handla om avancerad teknologi som kvantdatorer, utrustning för energisektorn eller drönare och annan utrustning som går att använda militärt. Det är också förbjudet att exportera sådant som lyxbilar och guldsmycken.

Bryta mot sanktioner inte så svårt

Men sanktioner går att runda. Till exempel kan förbjudna varor importeras och exporteras via personer och företag i länder som inte omfattas av sanktioner, så kallade tredjepartsförmedlare. Sanktioner kan också kringgås genom falska ursprungsmärkningar, felaktiga ursprungsintyg och liknande. Personer som utsätts för sanktioner, som vissa ryska oligarker, kan också låta sina tillgångar byta ägare och tvätta pengarna via skalbolag. Alla dessa sanktionsbrott kan vara mycket svåra att upptäcka.

pengar i närbild, några guldmynt överst och sedlar underst,
Bild: Dmitry Demidko, Unsplash

Ett sätt att bekämpa detta är att skärpa kampen mot penningtvätt. Kampen mot sanktionsbrott och kampen mot penningtvätt hänger ihop, menar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm. Med ett bra system för att bekämpa penningtvätt, skriver de i en artikel, kan man också lättare fånga dem som försöker kringgå sanktioner.

Penningtvätt – olagliga pengar blir “lagliga”

Penningtvätt är en verksamhet där svarta pengar, alltså pengar som förtjänats olagligt, överförs på ett sätt att pengarna tycks vara lagligt förtjänade, eller kan användas för privat konsumtion utan att det väcker misstankar. Ofta sker överföringarna över landsgränser.

Det handlar inte bara om kontanta överföringar, utan även om överföringar och andra tjänster via exempelvis internet och telefon. Utöver banker kan exempelvis företag och föreningar utnyttjas för att tvätta pengar. Exempel på aktörer som kan hjälpa till vid penningtvätt är finansiella rådgivare, fastighetsmäklare och advokater.

Världsbanken räknar med att mellan två och fem procent av världens samlade bruttonationalprodukt genomgår penningtvätt årligen. De uppskattar också att myndigheter endast lyckas beslagta och frysa runt 0,2 procent av alla brottsvinster som tvättats via banker och andra finansiella institutioner.

Källor: Svenska Bankföreningen samt Handelshögskolan i Stockholm

Ge pengar till visselblåsare

Det finns ett internationellt system för att motverka penningtvätt, men det ses av många som ineffektivt. Redan före Rysslands invasion av Ukraina varnade forskarna från Handelshögskolan i en artikel för att det nuvarande systemet inte kan hålla penningtvättare borta från det internationella finansiella systemet och att brottslingar kommer undan.

I en ny artikel föreslår forskarna en skärpning av systemet. De menar att det ska löna sig att skvallra på andra i “penningtvättsbranschen”. Med andra ord – ett belöningssystem för visselblåsare.

– Visselblåsare drabbas ofta av repressalier. Dessa kan bli värre när det gäller brottslighet som penningtvätt, jämfört med andra typer av ekonomisk brottslighet. Det krävs starka incitament för att träda fram med information, säger Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm.

“Tjallaren” får 10-30 procent

USA har redan ett liknande system. Där tillämpas systemet på sådant som skatte-, försäkrings- och upphandlingsbedrägerier. Ger någon avgörande information som leder till att olagliga tillgångar beslagtas kan vederbörande få 10-30 procent av den beslagtagna summan, alternativt en andel av de böter som brottslingarna döms till.

Visselblåsaren får alltså inte sin belöning av skattebetalarna, utan pengarna kommer på olika sätt från dem som har brutit mot lagen.

Förslaget: Testa detta mot penningtvätt

Testa detta på bredare front, i kampen mot penningtvätt, föreslår forskarna från Handelshögskolan. Ett sådant system skulle bland annat kunna användas för att komma åt oligarker som, på olagliga sätt och i strid med sanktioner, försöker flytta tillgångar.

Ser man till hur det funkar i USA bör ett sådant system ha goda chanser att bli effektivt, säger Theo Nyreröd.

– Flera empiriska studier har visat att belöningssystemen i USA är effektiva för att upptäcka och avskräcka sådant som skattebrott och upphandlingsbrott.

Visselblåsare inte alltid oskyldiga

Ett sådant här system bör inkludera vittnesskydd samt immunitet för vittnen som själva begått brott, enligt forskarna vid Handelshögskolan i Stockholm. Vittnen, eller visselblåsare, i den här typen av fall är nämligen sällan helt oskyldiga.

– Ibland är visselblåsaren delaktig på något sätt i den aktuella brottsligheten. Man hamnar kanske i en kontext där det redan pågår oegentligheter och blir själv delaktig, säger Theo Nyreröd.

I systemet i USA kan en visselblåsare få belöning även om de själv deltagit i brottsligheten det handlar om.

Artikel:

Sanctions Enforcement and Money Laundering, Theo Nyreröd och Giancarlo Spagnolo, freepolicybriefs.org

Kontakt:

Giancarlo Spagnolo, professor, Östekonomiska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm
Giancarlo.Spagnolo@hhs.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera