Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Jordbruk" i kronologisk ordning.
Kommunerna tar inte tillräckligt mycket hänsyn till framtida livsmedelsförsörjning när bostäder byggs på åkermark. Forskare bakom en studie anser därför att fler ekonomiska styrmedel behövs.
En ny studie visar hur balansen varierar mellan olika slags sötvattenflöden på jordens landyta. Det är viktig information eftersom det styr sådant som livsmedelsförsörjning och tillgången till dricksvatten.
Gödsel djupare ner i marken kan vara ett sätt att minska skadliga utsläpp från jordbruket. Det tycks också öka skördarna och göra grödorna bättre rustade mot torka, enligt en avhandling.
Daggmaskar kan bidra till ett minskat behov av kemikalier inom jordbruket. En avhandling visar att de gynnas av ärtväxter, minskad plöjning och naturbetesmarker.
Gråmögel ställer till stora bekymmer för jordgubbsodlare. Men en nyttosvamp som minskar angreppen på bären kan bli räddningen, enligt forskare.
Mjölkkor ser bra i mörker, så nattbelysning i ladugården behövs inte för kornas del. De behöver heller inte rött och blått ljus, som har förespråkats. Det framgår av forskning där kor bland annat har fått ta sig fram i mörka hinderbanor.
Kaffeskördarna i Etiopien hotas av växtsjukdomen vissnesjuka. Nu visar forskning att nyttiga svampar kan användas för att bekämpa sjukdomen och skydda odlingarna.
Snö och kyla kommer inom kort att lämna plats för våren – med sprittande aktivitet i naturen. Du kan hjälpa forskarna att hålla koll på de första vårtecknen.
De snabbt ökande matpriserna gräver hål i konsumenternas plånböcker och eldar på inflationen. Men är situationen värre i Sverige än i andra europeiska länder? Svaret är att variationer finns över tid, men i stort sett följer de svenska priserna EU-snittet.
Den populära potatissorten King Edward är känslig för angrepp från bladmögel. Men med hjälp av tre nya gener lyckas den försvara sig mycket bra, visar en studie vid SLU.
Om odling av spannmål varvas med gräs och klöver skulle importerat sojafoder inte behövas. I stället kan gräset omvandlas till proteinrikt foder och energi i bioraffinaderier, visar en studie från Chalmers.
Diken och bäckar runt jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar, vilket i sin tur kan ge algblomning. Nu har SLU-forskare vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst. Målet är att åtgärder ska sättas in där nyttan är störst.
Med tusentals följare på Instagram når de svenska blomsterbönderna både kunder och varandra på ett engagerande och effektivt sätt. De berättar i ord och vackra bilder om sitt dagliga arbete, om självplock, kurser och om buketter som finns att köpa.
Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.
Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.
Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.
Om jordbruket kan binda kol i mark och i växter kan det ge stora vinster för såväl klimatet som den biologiska mångfalden och jordhälsan. Men arbetet mot ett hållbart jordbruk krockar bland annat med krångliga EU-regler.
Efter att ha muterat en vetesort från Bangladesh har forskare fått fram ett vete som tål att odlas i salthaltiga jordar. Det är en viktig egenskap eftersom alltmer åkermark på jordklotet utsätts för saltvatten.
Nu har forskarna sorterat alla 80 000 gener rätt, hela havrets genom är kartlagt, och med detta ökar möjligheterna att få ett ännu nyttigare havre.
Småbruk med idisslare bidrar mer till de så kallade ekosystemtjänsterna, än näraliggande gårdar specialiserade på växtodling. Det visar en studie från SLU som undersöker om, och i så fall hur, animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart svenskt livsmedelssystem?
